4 av 5 personer stöder det globala målet om att skydda 30 procent av jordens ekosystem fram till 2030. Det visar en undersökning från Göteborgs universitet, som mätt opinionen i åtta länder runtom i världen.
Det var i Montreal 2022 som världens länder enades om flera mål för att skydda den biologiska mångfalden i världen. Ett av dessa är det så kallade ”30-30-målet”, det vill säga att man ska skydda 30 procent av jordens yta på hav och land. Och även om världen fortfarande är långt ifrån att nå målet, så finns det ett starkt stöd för det bland människor runt om i världen.
I en opinionsundersökning genomförd i åtta länder på fem kontinenter undersökte forskare från Göteborgs universitet vilket folkligt stöd som fanns för att utöka de skyddade naturområdena. Undersökningen gjordes i Argentina, Brasilien, Indien, Indonesien, Spanien, Sverige, Sydafrika och USA under 2024, och resultaten visar ett starkt stöd i samtliga länder: i genomsnitt ställde sig 82 procent bakom målet.
Stödet lägst i Sverige
Länderna i studien har varierande förutsättningar för att klara målet. I Sverige är redan i dag 15 procent av ytan skyddad, medan exempelvis Argentina, Indien och Sydafrika ligger på omkring 10 procent, vilket innebär att de skulle behöva tredubbla skyddet för att nå målet.
– Trots att deltagarna informerades om att ett utökat naturskydd kan innebära kostnader för vissa grupper, som minskad avkastning för lantbrukare, var en stor majoritet positiva till 30–30-målet. Hela 82 procent i de åtta länderna ställde sig bakom att genomföra det. Stödet varierade från 90 procent i Brasilien till 66 procent i Sverige, säger Patrik Michaelsen, postdoktor i statsvetenskap och en av författarna till rapporten, i ett pressmeddelande.
Stödet minskar om människor stängs ute
Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, visar också att stödet för det uppsatta målet påverkas av hur utformningen av naturskyddspolicyerna ser ut.
– Att rika länder tar ett större ansvar för kostnaderna för ett utökat naturskydd ökar stödet för ett internationellt samarbete, både i de rikare och mindre rika länderna i vår undersökning. Om skyddet innebär högre skatter, privatiserad förvaltning eller att allmänheten stängs ute från naturen, så minskar stödet i många länder, säger Patrik Michaelsen.
Forskarna undersökte också vad människor anser är skyddsvärt i respektive land.
– Folk i allmänhet föredrar att skyddade områden placeras där naturvärden är störst framför ekonomiska eller sociala hänsyn, säger Patrik Michaelsen.
