De allra flesta arter och livsmiljöer har dåliga förutsättningar att överleva i Sverige på sikt. Det framgår av Naturvårdsverkets rapport till EU utifrån Art- och habitatdirektivet.
− Det behövs omfattande insatser för att värna livsmiljöer och arter i Sverige, konstaterar Fredrik Hannerz, avdelningschef vid Naturavdelningen på Naturvårdsverket i en kommentar.
Var sjätte år ska Sverige rapportera till EU hur det står till i den svenska naturen, vad gäller livsmiljöer och arter. Men också vad som krävs för att arterna och livsmiljöerna ska klara sig på sikt. Nu har Sverige rapporterat igen – och Naturvårdsverket konstaterar att läget är allvarligt. Endast omkring 40 procent av arterna och 20 procent av livsmiljötyperna bedöms ha gynnsam bevarandestatus i hela landet.
– Det behövs omfattande insatser för att värna livsmiljöer och arter i Sverige. Skydd och skötsel av natur och åtgärdsprogram för hotade arter är viktiga verktyg, men rapporteringen visar att det bland annat behövs mer insatser i skogsbruket och för värdefulla ängs- och betesmarker, säger Fredrik Hannerz, avdelningschef vid Naturavdelningen på Naturvårdsverket.
Tumlare drunknar i fiskenät
Bland orsakerna till det allvarliga läget lyfts att marker växer igen när bete och slåtter minskar och att skogar med höga naturvärden avverkas, vilket slår hårt mot alltifrån fjärilar till vedlevande insekter. Men också klimatförändringar, övergödning och invasiva främmande arter påverkar negativt, skriver Naturvårdsverket. Bland arterna som det går dåligt för i havet märks bland annat Sveriges enda val – tumlaren. Som Syre tidigare uppmärksammat har populationen i Bälthavet minskat kraftigt under perioden 2005 till 2022 och i Östersjön finns det få kvar, främst på grund av fiskets bifångst av tumlare.
Ljusglimtar
Bland ljusglimtarna lyfts att det finns arter som trots allt har fått bättre förutsättningar. Uttern har återhämtat sig starkt, tack vare ”ett brett spektrum av åtgärder som skett under lång tid”, skriver Naturvårdsverket. Ett annat exempel är järven, där både populationen och utbredningsområdet ökat, speciellt i områden nedanför fjällkedjan.
Nya direktiv
Flera skogar får statusen otillräcklig i årets bedömning, däribland västlig taiga som dominerar i Sverige, i stället för dålig status som i rapporteringen 2019. Något som kan framstå som att det skett en förbättring. Men så är det inte, vilket Naturvårdsverket också skriver i sin rapport. Istället rör det sig bara om att tillvägagångssättet i rapporteringen har ändrats, efter nya direktiv från regeringen. Något som flera miljöorganisationer nu rasar mot.
