USA inför nya sanktioner mot fler ICC-domare och åklagare i samband med utredningar om brott av amerikanska och israeliska tjänstemän. ICC slår tillbaka och uppmanar medlemsländerna till stöd.
Trumpadministrationen har infört ytterligare sanktioner mot domare och åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Utrikesminister Marco Rubio beskrev i ett uttalande domstolen som ett ”nationellt säkerhetshot” och menade att den används som ett ”verktyg för lagföring” mot både USA och dess allierade Israel. Enligt Rubio har de sanktionerade personerna direkt medverkat i ICC:s arbete med att utreda och åtala amerikanska och israeliska medborgare utan respektive lands samtycke.
De fyra ICC-tjänstemän som omfattas av sanktionerna är domarna Nicolas Guillou (Frankrike), som ansvarar för målet där en arresteringsorder utfärdats mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, Kimberly Prost (Kanada), som varit delaktig i ett mål där amerikanska soldater utretts för brott under kriget i Afghanistan, samt biträdande chefsåklagarna Nazhat Shameem Khan (Fiji) och Mame Mandiaye Niang (Senegal). Sanktionerna innebär att deras tillgångar inom amerikansk jurisdiktion fryses, att de utestängs från det amerikanska finansiella systemet och att de förbjuds resa till USA.
Fördömer beslutet
ICC fördömer sanktionerna som ett ”flagrant angrepp mot domstolens oberoende” och uppmanar medlemsstaterna att ge fortsatt stöd till domstolen och dess arbete för offren för internationella brott.
FN uttrycker också oro över sanktionerna. FN:s talesperson Stéphane Dujarric säger att beslutet skapar allvarliga hinder för domstolens arbete och undergräver rättsväsendets oberoende, som är en grundläggande princip för internationell rättvisa.
Den amerikanska kongressen antog den 2 augusti 2002 lagen Warner Amdt. No. 3597, som ger presidenten rätt att använda ”alla medel”, även militära, för att befria amerikansk personal som hålls frihetsberövad av ICC – vilket i teorin kan innebära en militär insats på nederländskt territorium.
Även Frankrike utrycker ”bestörtning” över de nya amerikanska sanktionerna och uppmanar USA att återkalla dem – liksom de sanktioner som infördes via Trumps presidentorder i februari 2023 och som i juni år riktades mot fyra domare i samband med utredningar mot Israel och USA. Landet menar att åtgärderna utgör en attack mot domstolen, de 125 stater som är parter i Romstadgan och principen om rättsväsendets oberoende.
USA:s regering riktade i februari också sanktioner mot ICC:s chefsåklagare Karim Khan efter anklagelser om ”illegitima och grundlösa attacker” mot Israel.
USA:s beslut i juni fördömdes då av 79 av ICC:s 125 medlemsländer i ett gemensamt upprop. Bland dem var Sverige.
