Under förra veckan genomfördes den andra årliga igelkottsveckan, där svenska folket uppmanas skicka in sina igelkottsobservationer till WWF och SLU. Över 55 000 registreringar kom in – från Gällivare till Ystad.
– Det är fantastiskt med det stora engagemanget för igelkotten! Förutom alla registreringar har någon satt upp en gyllene rondelligelkott i Hudiksvall och en person har skickat en nyskriven igelkottsvisa, för att bara nämna ett par exempel från veckan, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF, i ett pressmeddelande.
Totalt kom det in 43000 rapporteringar med över 55 000 registreringar, fler än förra året. 39 300 av observationerna var på levande igelkottar, medan 3200 handlade om döda. Knappt 13 000 handlade om att man inte sett någon igelkott alls, en observation som också är viktig enligt WWF.
– Många har nog sett en igelkott under barndomen – men tyvärr verkar arten ha försvunnit från vissa områden. I år har vi bett allmänheten att rapportera om man aldrig sett en igelkott där man bor. Genom att studera de här rapporterna kan vi sedan förstå bättre varför igelkottarna minskar, säger Jessica Ångström, igelkottsexpert på WWF, i pressmeddelandet.
Nya hot
En orsak till att igelkotten försvinner, både här och i resten av Europa, är att artens naturliga livsmiljöer har försvunnit i takt med att lövskogsdungar, gles lövskog och småbrukat landskap ersatts av homogena odlingslandskap och planterade barrskogar. Det har i sin tur gjort att trädgårdar och grönytor i städer blivit allt viktigare boplatser för igelkottarna.
– För att värna om igelkotten och andra arter är det viktigt att grönytor i våra städer inte minskar och den biologiska mångfalden skyddas. För i den stadsnära miljön har nya hot uppstått. Grönytor som minskar, alltför välstädade trädgårdar, bilar, miljögifter. Detta måste vi få stopp på, säger Jessica Ångström.
Fortsätt räkna
På WWF:s hemsida kan man läsa mer om igelkotten och hur de som har tillgång till en trädgård kan hjälpa dem att trivas. Det handlar bland annat om att lämna lite ris och löv i trädgården som kan bli till en bra boplats eller ett ställe för att hitta mat.
För den som har missat igelkottsveckan men ändå vill delta med sina observationer så går det bra att göra det året ut, här. Uppgifterna kommer att skickas in till Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som kommer att sammanställa uppgifterna och presentera en analys senare i år. Planen är att igelkottsveckan kommer att genomföras minst fem år i rad för att kunna följa utvecklingen över tid.
