I den första omgången av presidentvalet i Bolivia blev det de två högerkandidaterna som går vidare till den andra omgången. Det innebär att Bolivias nästan 20 år av vänsterstyre kommit till ett slut.
Det blev Rodrigo Paz Pereira från det kristdemokratiska partiet PDC som tog hem flest röster under den första omgången av Bolivias presidentval i söndags (31,1 procent). Jorge “Tuto” Quiroga, som leder den konservativa koalitionen Alianza libre, tog hem 26,9 procent av rösterna, rapporterar bland annat The Guardian.
Därmed är det första gången på nästan 20 år som Bolivia inte kommer att ha ett vänsterstyre. Evo Morales, ledare för socialistpartiet Mas, ledde landet mellan 2006 och 2019 och vann dessutom presidentvalet 2019, trots att han ställde upp för en fjärde mandatperiod och därmed bröt mot de regler som förbjuder detta. Han tvingades dock att avgå och sedan 2020 har landet styrts av Luis Arce, som tagit över ledarrollen för Mas.
En femtedel blankröster
Men den sittande presidenten är djupt impopulär i landet, och Mas lyckades inte återerövra folkets förtroende ens med en ny presidentkandidat. Eduardo del Castillo, som varit inrikesminister de senaste åren, lyckades bara få 3,15 procent av rösterna, vilket innebär att partiet med knapp marginal fortfarande behåller sin lagliga status som parti.
Enligt de preliminära rösträkningarna så röstade hela 19,1 procent blankt, en siffra som brukar vara mindre än 5 procent. Detta tros bero på att tidigare presidenten Evo Morales uppmanat folket att rösta blankt i protest mot att domstolarna i landet hindrat honom från att kandidera för en fjärde mandatperiod.
Svår ekonomisk kris
Att landet nu gör en högersväng kan bland annat förklaras med att Bolivia genomgår en av de värsta ekonomiska kriserna på många år. Landets inkomster från fossilgas har minskat drastiskt det senaste årtiondet och den årliga inflationen har nått upp till 25 procent. Det råder nu brist på både US-dollar och bränsle, liksom vissa matvaror, rapporterar Al jazeera.
Ett mer högerinriktat styre kommer troligen innebära skattelättnader, ett politiskt närmande till USA och en politik som uppmuntrar till utländska investeringar i landets enorma litiumtillgångar, skriver BBC.
Nästa valomgång kommer att hållas i oktober.
