Att landsbygden avfolkas är negativt för både miljö och ekonomi, skriver Hans Sternlycke. Men ett sätt att hejda avfolkningen vore att rusta upp järnvägarna och bygga nya stationssamhällen med billiga bostäder nära naturen och många möjliga arbetsplatser.
Arbetsomland med många sysselsatta är konkurrenskraftiga genom att ge ett rikt näringsliv. Därför växer storstäderna till medan landsbygden avfolkas. Det är negativt både för miljö och ekonomi.
Glesbygdskommuner får en sned åldersfördelning med många äldre och lågt skatteunderlag som kan betala servicen. Storstadsområdena får ett högt kostnadsläge, dyrt boende och otrivsam miljö med buller, luftföroreningar, barriärer och stockningar av biltrafiken.
Också elbilar är bilar med dess problem. Däcken ger mycket luftföroreningar, och i en hastighet över 40 kilometer i timmen dominerar däcksljuden. 6 000 dör i förtid av buller och luftföreningar. Halva stadsytan är bilyta med vägar, skyddszoner och P-platser.
Bilens hastighet kan inte bli mycket högre i blandad trafik. Man når inte långt ut från storstadsområdet med bil, medan man med tåget kommer åtta mil på tre kvart. Om en bil kan hålla 80 kilometer i timmen på vägarna ut kan tåget hålla 120 i snitt inklusive stationsuppehåll. Bussen klarar bara 60 i snitt och det är svårt att få in fler till det övermättade centrumet. Bara med tåg kan man nå tillräckligt långt utanför storstadsområdet till ett lågt pris. En full buss kostar tre gånger mer än ett fullt tåg per passagerarkilometer. En bil kostar en månadslön att hålla, och den står still nio tiondelar av tiden.
Det är dags att återrusta järnvägen och bygga nya stationssamhällen istället för att bygga ut nya förorter eller exploatera grönområden och bygga alltför tätt och högt i storstäder. En ny station kan byggas för 100 miljoner kronor, och en ny järnväg kanske för en miljard milen. Bara upprustning med helsvetsning av spår för högre fart går på 100 miljoner.
Runt stationen kan 12 000 bo inom gångavstånd i småhus byggda i grupper för att stimulera grannkontakt. Det ger bra underlag för service. För vad som behövs utöver det är restiden inte längre till storstadscentrum än från förorten in.
Till samhällets utkant har man gångavstånd för att köpa ekologisk mat billigare direkt från odlare. Samhället kan göras fritt från mobilstrålning och få ett avloppssystem som inte blandar näring och gifter till ett kvittblivningsproblem så som dagens VA-system, vilket tvingar fram övergödande konstgödsel som skadar marklivet och ger maten sämre näringsinnehåll.
Med cykel når man längre ut och med bil ännu längre, och via pendelparkeringen når man arbeten som annars inte hade varit möjliga utan tåg. Den som bor i samhället behöver ingen egen bil, men kan få tillgång till en via bildelning eller biluthyrning när man vill längre ut eller frakta något tungt.
Genom att bygga nya stationssamhällen kan man skapa billigt boende för barnfamiljer nära naturen. Byggbranschen är mycket ineffektiv enligt Mikael Anjou. 100 personer byggde för 20 år sedan 100 lägenheter, men nu bara 85. Priset har stigit 80 procent när andra branscher inte ökat. Produktionskostnaden är över 50 000 kronor kvadratmetern, varav byggfirman bara får 20 000, resten går till markköp, kommunen, moms och byggherrevinst.
Det byggs 50 000 lägenheter för lite om året. Det är läge att lägga dem i stationssamhällen och skapa lite konkurrens på bomarknaden.
