Den nya lagen som förbjuder förolämpning av tjänstemän innebär att psykiatriker som beslutar om tvångsåtgärder kan anmäla sina patienter.
– Det är omänskligt och fruktansvärt! säger Natte Hillerberg, som själv är specialistläkare inom den psykiatriska slutenvården.
Sedan en månad tillbaka kan den som säger till en polis ”Polis, polis potatisgris” riskera att straffas med böter eller sex månaders fängelse.
Orsaken är att den 2 juli trädde lagen förolämpning mot tjänsteman i kraft, efter beslut av regeringen.
Över 170 polisanmälningar om detta har hittills kommit in i hela landet. Störst yrkesgrupp bakom anmälningarna är poliser, i varje fall Västsverige, rapporterar Ekot i Sveriges radio.
Men även läkare kan använda sig av den nya lagen i vissa fall, enligt en jurist som nyligen analyserade lagen i Läkartidningen. Förolämpning mot tjänsteman skulle bland annat vara tillämpbar i tvångsvården inom psykiatrin, där personer med psykiska problem vårdas mot sin vilja om de är väldigt sjuka och exempelvis riskerar att skada sig själva eller andra.
Att förolämpning mot tjänsteman är tillämpar i den psykiatriska tvångsvården, bekräftar James Von Reis, som arbetar vid Åklagarmyndigheten med vårdärenden.
– Tvångsåtgärder inom psykiatriska vården är myndighetsutövning, och det betyder att alla som gör något sådant, och blir angripna för att de har gjort det, har det här skyddet mot förolämpningar.
Hans tolkning är att lagen innefattar både läkare som tar beslut om tvångsvård eller tvångsåtgärder, och annan vårdpersonal som hjälper till med tvångsåtgärden, som fastspänning i bälte eller medicinering mot personens vilja.
Utsatt grupp
Men att patienter i tvångsvården ska kunna bli straffade för att ha förolämpat vårdpersonal, reagerar Natte Hillerberg på. Hon är själv specialistläkare inom den psykiatriska slutenvården, och poängterar att det handlar om väldigt sjuka människor, annars skulle de inte vårdas med tvång.
– De är ofta väldigt rädda. De kan vara påverkade och ha vanföreställningar. Att då i den situationen kräva att de inte ens ska få försvara sig mot den läkare som beslutar om tvångsåtgärder, som är en form av övergrepp, det är så fruktansvärt omänskligt, säger hon.
Natte Hillerberg oroas också över vad som kommer hända för dem som straffas för att ha förolämpat den läkare som tagit beslut om tvångsvård eller tvångsåtgärder.
– De här patienterna hör redan till en av samhällets mest utsatta grupper. Nu riskerar de få böter eller till och med fängelse om de förolämpar när vårdpersonal gör något väldigt integritetskränkande mot dem. Vårdpersonal har redan så otroligt stor makt över patienten.
Om det verkligen blir så att läkare börjar anmäla sina tvångsvårdspatienter för förolämpning kan hon inte svara på. Men hon ser det inte som omöjligt eftersom arbetsgivare i dag uppmanar sina anställda att alltid anmäla hot och våld. Dessutom antar hon att makthavarna och myndigheter förväntar sig att lagarna som införs också ska tillämpas.
Tvångsvård inom psykiatrin
Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) får bara tillämpas på den som mår extremt dåligt psykiskt, exempelvis har en psykos, har självmordstankar eller riskerar att skada sig själv eller andra människor.
Att vara inlagd i heldygnsvården med LPT innebär att du är inlåst där och bara får lämna institutionen med tillåtelse från vården.
Den som vårdas under LPT kan också i vissa fall bli utsatt för tvångsåtgärder som att spännas fast vid en brits med bälten, inlåsning och tvångsmedicinering.
Bältning bör förbjudas, anser bland annat Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), då tvångsåtgärden ofta orsakar ytterligare trauma för patienten.
Det går att minska användandet av tvångsåtgärder genom att vården jobbar med förebyggande strategier i bemötandet, visar flera studier.
1177, RSMH, ”Förstudie avseende alternativa metoder till tvångsåtgärder” av SBUOavsett om den tillämpas eller inte reagerar Natte Hillerberg på signalerna den nya lagen sänder ut till patienterna.
– Det är så dehumaniserande. Jag tror att det kommer leda till ytterligare dehumanisering i tvångsvården, säger Natte Hillerberg.
”Inte särskilt orolig”
Men på Svenska psykiatriska föreningen är man inte lika orolig över den nya lagen.
– Jag skulle inte tro att läkare generellt finner det rationellt att anmäla en patient för förolämpning som sagt något i vredesmod i en situation där det handlat om tvångsåtgärder eller tvångsintagning. Där är det mer regeln än undantag att personen i ett lugnare skede senare ber om ursäkt, säger Jonas Eberhard, ordförande.
Du tycker inte att den nya lagen riskerar avhumanisera den psykiatriska tvångsvården ytterligare?
– Jag tror inte det. Det är en intressant tanke. Det återstår att se, men jag är inte särskilt orolig för det. Personalen är rutinerad och kan skilja på vad som är verkligt uttryck för psykosen och inte.
I förarbetena till lagen står det att tjänstemän behöver ha en ”viss toleransnivå” för att folk inte alltid uttrycker sina känslor helt genomtänkt när de utsätts för gripanden eller annan myndighetsutövning. För att förolämpningen ska räknas som brottslig räcker inte heller ”uttalanden som syftar till att förarga eller reta upp någon (…) utan det ska krävas förolämpningar på ett ”mer personligt plan”.
”Smärre angrepp på självkänslan eller värdigheten (…) omfattas alltså inte. Enstaka uttalanden i affekt som snarare ger uttryck för egen ilska eller exempelvis fysisk smärta bör därför inte (…) utgöra brott, står det i propositionen.
James Von Reis på Åklagarmyndigheten anser att det återstår att vilka effekter lagen får i tvångsvården.
– Hur den kommer utkommer utvecklas i rättstillämpningen får framtiden utvisa, säger han.
Bättre kommunikation
Men Natte Hillerberg vill snarare se andra åtgärder för att förbättra för vårdpersonalen och patienterna.
– Det vore ju mycket mer önskvärt och sannolikt mer effektivt att jobba med bemötande, kommunikation och bygga allianser med patienterna än att bestraffa dem för att de är sjuka, säger hon.
