Är det okej med våldsromantik och trakasseri av politiker i Palestinarörelsen, bara för att kriget i Gaza är värre? Kristofer Åberg menar att Jonas Aghed i sin debattartikel i Syre den 7 juli driver ett sådant resonemang, och anser att det är en farlig väg att gå.
DEBATT. Jonas Aghed argumenterar i Syre för att trakasserier mot politiker är i sin ordning eftersom det pågår värre brott i andra länder. Detta är en mycket farlig väg att gå. Den går emot demokratiska principer och har mer gemensamt med den kommunism som Sovjetunionen drev under många år av diktatur.
I diskussionerna kring Palestinarörelsens val av taktiker har ett antal anhängare menat att det inte ska läggas någon energi på att kritisera antisemitism eller hot- och våldsromantik i rörelsen. De menar att detta är små företeelser i jämförelse med kriget i Gaza. De företeelser som kritiserats på sistone har inkluderat att en docka liknande Ulf Kristersson utsattes för en iscensatt knivattack, att en grupp utsatte utrikesministern för trakasserier vid hennes hem och att dockor med Davidsstjärnor hängdes i rep i Umeå i syfte att jämföra Förintelsen med kriget i Gaza. Tidigare har vi sett hur en förtroendevald vänsterpartist delat propagandafilm med Hitler och hur andra vänsterpartister spridit antisemitiska konspirationsteorier.
Idén att inte ha nolltolerans mot sådan extremism medför att det blir fritt fram för hot mot folkvalda och rasism mot judar. I än mer extrema kretsar öppnar detta upp för terrordåd, försvarat av att ”de inte är någonting jämfört med vad palestinierna utsätts för”.
Såväl denna våldsromantik som rasismen har fördömts inom vänstern, exempelvis ledare från ETC. Det är alltså bara grupperingar bortanför ETC som stödjer denna extremism. Det överraskar därför inte att Aghed är skribent i den Stalinvänliga tidningen Proletären. I dessa kommunistiska sammanhang skönmålar man det sovjetiska samhället, och blundar för de brott mot mänskligheten som begåtts i kommunismens namn. Det är då heller inte överraskande att Aghed tidigare kritiserats för att vilja censurera upplysning* om vad som egentligen hänt i Sovjetunionen.
Kampen för demokrati måste föras med respekt för just demokrati. Detta både för rasismens offers skull, och för den egna sakfrågans skull.
* Se debatten, sidan 33 i Biblioteksbladet 05/2007.
Ordet ”Replik” är tillagt i rubriken den 30 juli kl 11.18. /Syre
