I helgen samlas Nordiska fredsalliansen till sin tredje årliga konferens i Höör. Förhoppningen är att stärka samarbetet mellan olika fredsorganisationer och att påverka den nordiska politiken. Dessutom kommer man att presentera ett deklaration som uppmärksammar 50-årsjubileet av Helsingforsdeklarationen.
– Fler och fler ser ett behov av att den nordiska fredsrörelsen samarbetar. Vi lever i en tid med växande krav på att militarisera samhället, säger Tord Björk, med i svenska arrangörsgruppen av Nordiska fredsalliansen.
Sedan nätverket skapades 2023 sedan har man hunnit hålla två konferenser, en i Helsingör och en i Mariehamn på Åland. Inför årets konferens i Höör mellan den 25 och 27 juli har man bland annat arbetat fram en text med namnet Folkets Helsingforsdeklaration, eller The Helsinki+50 People’s Declaration on common security and human rights. Tanken är att lyfta fram de framgångar som Helsingforskonferensen, en process som avslutades 1975, ledde till.
– Det var verkligen en höjdpunkt av global betydelse. Det blev en startpunkt för avtal om begränsningar av vapen. Och en början till mer tillit mellan länder, säger Tord Björk.
Helsingforskonferensen
Helsingforskonferensen hölls mellan den 30 juli och 1 augusti 1975 i nybyggda Finlandiahuset i Helsingfors. Det var sista skedet i en process som påbörjats redan 1973 och som syftade till att minska spänningarna mellan öst och väst under kalla kriget.
Fokus var var säkerhet och samarbete och konferensen avslutades med att alla 35 deltagande länder (såsom USA, Sovjetunionen, Kanada och nästan alla europeiska länder) undertecknade ett slutdokument, Helsingforsdeklarationen, som bland annat lyfte staters rätt till suveränitet, fredlig lösning av meningsskiljaktigheter, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt samarbete mellan stater inom områden såsom ekonomi, vetenskap och teknik.
Wikipedia, Yle, Britannica– Men idag är allt detta kastat i sopkorgen! Just nu lever vi i en tid där det skulle behövas tillitsskapande åtgärder mer än någonsin. Så det är dags att ta tag i Helsingforsandan igen, säger Tord Björk.
Men eftersom Finland nu gått med i Nato och inte längre kan betraktas som neutral mark att hålla en liknande konferens på så är det istället dags för folkrörelserna att göra en deklaration, tillägger Tord Björk.
Och efter ett intensivt samarbete där deltagare från länder i hela världen har fått delta och komma med synpunkter (från Nepal i Asien till Mexiko i Latinamerika) så har alliansen nu fått till en deklaration som de undertecknat och som är öppen för organisationer och privatpersoner att underteckna.
Planen är att dela ut dokumentet till alla 57 ambassader som idag är medlemmar i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, som bildades just som ett resultat av säkerhetskonferensen (och fram till 1995 hette just Europeiska säkerhetskonferensen). Det planerar alliansen göra under 50-årsfirandet som kommer att hållas just i Finlandiahuset i Helsingfors den 31 juli.
Opinionen har svängt
Men Helsingforsandan är inte vad den en gång var, menar Tord Björk, som berättar att Nordiska fredsalliansen samarbetspartners ansökt om att få arrangera sidoevent under det offentliga firandet.
– Alla våra förslag till sidoevent har avvisats.
Men de kommer dock att få närvara på konferensen och hoppas få fram sitt budskap till ambassaderna och påverka opinionen och politiken.
Tord Björk menar att det i Finland har synts en tydlig sväng i opinionen kring krigs- och fredsfrågor i samband med Natointrädet.
– Det finns en skillnad mellan Finland och Sverige. I Sverige har det varit mer av en norm att vara neutrala, medan man i Finland varit det av cynism, eller en känsla av att man måste. Det innebar att det svängde extremt fort i Finland. Från att alla var emot att gå med i Nato till att alla var för. I Sverige har det gått långsammare. Samtidigt är det nu jättesvårt att i Finland säga något som strider mot det nya.
Samtidigt har också mycket av den tidigare finansieringen till fredsorganisationer försvunnit i Finland, en tendens som också synts i Sverige.
Hela tanken med alliansen är att få till mer samarbete mellan olika fredsorganisationer i de nordiska länderna för att lättare kunna påverka politiken.
– Det är faktiskt förvånansvärt många som är med. Ifrån Danmark, Norge och Finland är organisationer av alla typer med.
Växande samarbete med miljörörelsen
Ifrån Sverige är inte riktigt hela spektrat av organisationer med, men samtidigt är det här som det trots allt händer mest, menar Tord björk.
– Vi har arbetat mycket med kampen mot USA-baser och samtidigt har kopplingen mellan freds- och miljörörelsen växt mycket. Mer än i övriga Europa. På förra årets konferens var en av våra talare Rolf Lindahl från Greenpeace, till exempel. I år kommer Joely Thomas, som forskar om militarism och klimatet, att prata om klimaträttvisa istället för militarisering.
Ett samarbete över de olika ämnesområdena är viktigt, menar Tord Björk. Inte minst för att det finns många gemensamma mål att kämpa för.
– Vi blir starkare tillsammans. Fler och fler upptäcker att det behövs samarbete. Inte minst idag när olika rörelser blir terroriststämplade vare sig det handlar om miljö eller Palestina. Vi behöver upptäcka gemensamma intressen.
Bland talarna under årets konferens i Höör finns bland annat Reiner Braun, mångårig ledare för världens äldsta internationella fredsorganisation, International Peace Bureau. Han kommer lyfta vikten av en europeisk säkerhetsarkitektur och mänskliga rättigheter.
Andra talare är Ingeborg Breines, bland annat tidigare UNESCO-chef, som kommer tala om Arktis och USA-baser. Det blir även en diskussion om toxisk maskulinitet mellan Drude Dahlerup, professor emeritus i statsvetenskap och genusvetenskap vid Stockholms universitet, och Markus Holdo, forskare i statsvetenskap vid Lunds universitet.
Det blir också musik av Artister för fred i Skåne, tillsammans med Per Arne Håkansson, medlem i Nordiska rådet.
– Jag hoppas på ett möte som inspirerar med den fredscocktail istället för vapen och militarisering som Norden och världen behöver, avslutar Tord Björk.
