Vägblockader och övriga aktioner var lyckade och ledde till att Återställ våtmarker fick genomslag för frågan både i media och politiken. Det visar en ny brittisk studie.
Återställ våtmarkernas aktioner har anklagats för att vara kontraproduktiva, eftersom folk blir upprörda när de hamnar i bilköer eller får sina tv-shower störda.
Men nu visar ny forskning att aktionerna trots detta varit väldigt effektiva. Brittiska Social change lab har studerat hur Återställ våtmarker har påverkat media, politiken och allmänhetens åsikter.
Stort genomslag
Studien visar att omnämnadet av ”våtmarker” fördubblades i media mellan 2021 och 2022 och tredubblades mellan 2022 och 2023.
Efter åtta månader var det 61 procent av de vuxna svenskarna som kände till Återställ våtmarker. Även om 70 procent av allmänheten inte gillade gruppens taktik, stöttade 75 procent idén om att restaurera våtmarker.
Också inom politiken fick frågan genomslag. I riksdagen fördubblades antalet omnämnanden. Och regeringen prioriterade att återställa våtmarker, även om en del av finansieringen kom från omfördelning snarare än nya investeringar.
Sex exempel på Återställ våtmarkers aktioner
Sprejade ned privatjets på Bromma flygplats i Stockholm(2025, april)
Tog sig upp på Vasaskeppet med en banderoll (2025, april)
Intrång på Finlands ambassad i protest mot att statligt finskägda Neova bryter torv i Sverige (maj 2024).
Störning av flera tv-shower (Lets dance i maj 2023, artisten Loreens uppträdande under Melodifestivalen februari 2023, Idol-finalen november 2022)
Protester på torvmossar (bland annat Flymossen i Kronobergs län för att protestera mot det finskägda bolaget Neovas torvbrott där, sommaren 2023).
Många vägblockader (bland annat E4 år 2022 och Essingeleden i Stockholm, september 2023).
Syre och AftonbladetKampanjen tycks också ha underlättat för miljörörelsen att lyfta andra närliggande miljöfrågor. Att Återställ våtmarker hade ett fokuserat budskap gjorde komplexa ekologiska frågor mer tillgängliga för allmänheten och politiskt förhandlingsbara, uppger intervjupersoner från miljöorganisationer, enligt studien.
Framgångsfaktorer
En framgångsfaktor var att namnet ”Återställ våtmarker” är samma som gruppens budskap. Något annat som hjälpte till är hur pass genomförbart det låter, säger Cathy Rogers, en av författarna bakom studien, till TT.
– Det finns en stark dissonans mellan deras metoder och deras budskap. När man ser folk limma fast sig på motorvägar eller storma idrottsevenemang så är man beredd på att budskapet kommer vara något polariserande. Men här är budskapet något som väldigt många har lätt att ställa sig bakom. De kontrasterna skapar intresse.
”Både impopulär och mycket framgångsrik”
Riksdagsledamöter över partigränserna erkände kampanjens politiska inflytande, trots att de upplevde ett motstånd mot att ge aktivister äran. I rapporten säger en riksdagsledamot åt höger:
”Jag kände mig väldigt negativ till strategin… Men jag måste säga att de inte har fel. Och det har också lett till att vi och vår regering beslutat att avsätta pengar för restaurering av våtmarker.”
Studien konstaterar:
”Återställ våtmarker visade hur strategisk, störande aktivism kan vara både mycket impopulär och mycket framgångsrik när det gäller att omformulera den offentliga diskursen och sätta press på politiska institutioner”.
