Det räcker inte med mer biodrivmedel i tanken för att rädda klimatet, skriver Johanna Deinum, som även argumenterar för en extra flygskatt och för att bygga ut järnvägen.
Naturvårdsverket kom för ett tag sedan med preliminära beräkningar som visar att utsläppen i Sverige ökade med 7 procent under 2024. De beräknade att utsläppen inom Sveriges gränser i fjol totalt uppgick till cirka 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter – en ökning på drygt 3 miljoner ton jämfört med 2023. Ökningen – som är den största sedan 2010 – beror framför allt på ökad användning av fossil diesel inom vägtrafiken och arbetsmaskiner. För vägtrafiken ökade utsläppen med 24 procent och för arbetsmaskiner med 32 procent, jämfört med 2023. Rimligtvis har även det låga priset på bensin och diesel bidragit till mera körning och därmed till mera utsläpp.
Andelen förnyelsebara drivmedel 2024 var 13,4 procent vilket är drygt hälften så mycket som 2023, på grund av den lägre reduktionsplikten, särskilt för diesel, enligt Energimyndigheten.
I april, kom även rapporten från naturvårdsverket att Sverige missar samtliga klimatmål: 1) De nationella utsläppsmålen för 2030. 2) EU:s mål för att halvera utsläppen till 2030. 3) De nationella målen för 2040. 4) Målet om netto noll utsläpp 2045.
En ny rapport från Europeiska miljöbyrån EEA visas att även EU:s förmåga att binda koldioxid i skog och mark har minskat, vilket hotar klimatmålet för 2030. Det senaste decenniet har kolsänkan försvagats med 30 procent på grund av ökad avverkning, bränder och torka. I dagsläget kompenserar skogssektorn, som med rätt åtgärder har fortsatt stor potential, för cirka 6 procent av EU:s utsläpp.
Det räcker inte att endast vänta på att fossilfria energislag är på plats. Alla inser att det krävs en drastisk acceleration i klimatåtgärder. Det finns ju i ett skogsrikt land som Sverige verktyg för att minska utsläppen av koldioxid och öka kolinlagringen. EU-förordningen LULUCF ställer höga krav på Sverige att öka kolinlagringen i skog och mark. Vi har ungefär fem år på oss att halvera utsläppen, och fram till 2045 på oss att bli helt koldioxidneutrala. Utan rätt information kommer vi inte att nå dit.
Om man nu skulle tro på det som Naturvårdsverket skrev att utsläppen av växthusgaserna främst har ökat på grund av att reduktionsplikten minskades så är det egentligen lurendrejeri med hänsyn till de få år vi har på oss att minska utsläppen.
Inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel minskar inte de faktiska koldioxidutsläppen vid förbränning. Utsläpp av CO2 är fortfarande utsläpp av CO2 varifrån det än må komma! Avgörande för olika biodrivmedel är livscykelanalysen: hur den är gjord, från vilken biomassa, hur mycket energi som har behövts för framställningen och kolåterbetalningstid. Vi får inte klimatnytta redan inom några år genom att ersätta fossila bränsle med till exempel skogsprodukter: det tar minst 70 år. Biobränslen har generellt större klimatpåverkan än de övriga förnybara energislagen, som sol och vind. Men, biogas som producerats av exempelvis jordbruksrester och stallgödsel ger enligt många studier störst klimatnytta som ersättare för bensin och diesel. Men, flytande biodiesels klimatpåverkan är 1,7 gånger så stor som den av fossil diesel.
Delvis beror denna märkliga kalkyl när det gäller reduktionsplikten på att man inte tar med de faktiska utsläppen av växthusgaser för biodrivmedel. Till exempel skogsprodukters utsläpp av växthusgaser vid förbränning beräknas redan när träden huggs ned. Man vill undvika enligt EU-förordningen LULUCF att dubbelräkna växthusgasutsläpp när och där det slutligen bränns; det redovisas vid sidan om. Det märkliga systemet baseras på antagandet att biomassas kol omedelbart, till 100 procent, återgår till ny biomassa, träd eller växter eller alger. Det förutsätter total återanvändning! Så är ju aldrig fallet. Därutöver skiljer sig utsläppen av CO2 per utvunnen energienhet åt för olika biomassor. Till exempel om man eldar direkt med trädprodukter genereras dubbelt så mycket CO2/kWh, än om man eldar med metangas.
Inte all biomassa kommer att växa upp igen inom de cirka 20 år vi har på oss för att uppnå nettonoll för att inte överskrida så kallade klimatmässiga tippningspunkter. Men, kolåterbetalningstid för energigrödor är generellt mycket kortare än för skogsprodukter: ettåriga växter som skördas varje år har en kolåterbäringstid på 1 år. Men, om man ser på hela processen uteblir ibland klimatvinsten till exempel när bioetanol görs från majs eller vete.
För att klara energiförsörjningen måste så klart förbränning både av fossila bränslen och all biobränsle med lång återbetalningstid snarast fasas ut. Vi i den rika delen av världen måste minska konsumtionen och det behövs satsa mera på fossilfri energi från sol och vind. Allt det tar tid att implementera och bygga ut. Ännu längre tid tar det att bygga ut ny kärnkraft, det som regeringen nu skall satsa på och som är mycket dyrt, utöver stora risker för all framtid.
Trafiken och transporter utgör en stor utsläppskälla. Att då ta bort flygskatten är helt fel och riskerar att öka flygandet! Istället för att uppmana biltrafiken att köra fortare genom att höja maxhastigheten bör man sänka hastigheten och uppmana alla att köra så snålt som möjligt. Varför inte införa en tävling? Istället för att bygga kärnkraftverk, bygga ut järnvägen. Istället för skattesubventioner för flygbränsle, införa extra flygskatt; man behöver ju inte flyga på semester. Vilka politiker vågar driva dessa sakfrågor?
