
Lars H Jonsson skriver i Syre 28/6 att kritik mot en felaktig historieskrivning är något dåligt. Han likställer det med Förintelseförnekelse. Med sådana paralleller är det verkligen dåligt ställt med förmågan till källkritik. Det vore väl mer logiskt att Ingvar Flink, som faktiskt sprider inkorrekta uppgifter, skulle fördömas för sin historieförfalskning? skriver Kristoffer Åberg i den här repliken till Lars H Jonsson och Ingvar Flink.
Läs tidigare debattinlägg:
Förvrängd mediebild av Palestinakonflikten (Ingvar Flink)
Replik: Historieförfalskning kring Israel/Palestina löser inga konflikter (Kristoffer Åberg)
Replik: Viktigt att förstå vad som faktiskt hände (Lars H Jonsson)
DEBATT. Lars H Jonsson hänvisar till Ingmar Karlsson, som efter sin bok Bruden är vacker men har redan en man avslöjades ha använt falska citat från diverse antisemitiska sajter. Han lyfter också Göran Rosenberg, som har en intressant personlig berättelse. De senaste decennierna har han som tur är lämnat de extrema propalestinska grupperingar som han var del av under 70-talet. I en debatt i DN skrev han redan år 2000 att ”den som förnekar den israeliska staten som sådan, oavsett dess politik, lagar eller idémässiga grundval, har en antijudisk avsikt”. Han riktar sig alltså klart mot sådana som Flink, som vill luckra upp Israels rätt att existera.
Karlssons bok granskades av en av Sveriges då främsta experter på konflikten, Sune Persson. Han larmade om allvarliga brister i boken (exempelvis avsaknaden av källhänvisningar). Sune Persson har i sin tur skrivit Palestinakonflikten, som till skillnad från Karlssons ofta ensidiga opinionsbildning använts som saklig studentlitteratur. Sune Persson skriver bland annat: ”Från början av december [1947] kom rapporter om arabiska anfall mot judiska delar av Palestina.”, ”Judiska erbjudanden om fred och samarbete klingade ohörda” samt ”i april övergick Israels självständighetskrig från defensiv till attack med order till Haganah att nå kontroll över det område som tilldelats den judiska staten”.
Den här typen av fakta passar inte in i ensidigt propalestinska och antiisraeliska debattörers världsbild, och den utesluts därför när många inom den rödgröna rörelsen ska lära sig om konfliktens historia. Demagoger och antisemiter bidrar till ökad konflikt. Vi behöver istället lösa konflikten!