Natoländerna har enats om en försvarsbudget på fem procent av BNP senast 2035. Svenska freds ser stora risker med de ökade militära utgifterna, som riskerar att gå ut över satsningar på klimat och välfärd.
En framgång för Sverige och Nato, sa statsminister Ulf Kristersson vid en presskonferens i samband med toppmötet i Haag. Han underströk brådskan i de beslut som tagits vid toppmötet i Nato. Länderna har enats om en försvarsbudget på fem procent av BNP senast 2035, men för Sveriges del satsar man på att nå målet redan 2030.
– Vi har en extremt bred enighet i riksdagen, det är unikt i Europa, sa statsministern.
Han fortsatte med att säga att det ytterst handlar om Sveriges säkerhet, och att Sverige drivit på för rejäl upprustning, och skälet är Ryssland.
Så stora investeringar får också andra konsekvenser, fortsatte Kristersson, och berättade att intresset för svensk försvarsindustri är stor, och att man räknar med tusentals nya jobb.
Inför toppmötet uttryckte Svenska freds oro över de ökade militära utgifterna och dess konsekvenser, och riktade kritik mot Sveriges aktiva roll i den globala kapprustningen.
– Det är oroligt i världen, med ökade spänningar, våldsanvändning och krigsbrott men svaret kan inte vara ännu mer vapen och militär upprustning. Vi ser stora risker med att europeiska Natoländer nu pressas hårt av USA att satsa allt större resurser på militär upprustning. Resurser som riskerar att skuldsätta kommande generationer och tränga undan nödvändiga satsningar på klimat, välfärd och fredlig konflikthantering, sa Svenska freds ordförande Kerstin Bergeå i ett pressmeddelande.
