Boliden vill starta en ny koppargruva som skulle öka Sveriges årliga gruvproduktion med runt 42 procent. I ett yttrande skriver Länsstyrelsen att Piteälvens Natura 2000-område kommer att ta skada - och att rennäringen inom ett viktigt område skulle omöjliggöras. Men tillstyrker bolagets ansökan om bearbetningskoncession.
– Jag är ganska förvånad, säger Ulf Johansson från Miljögruppen Pite älvdal.
Det var i augusti förra året som det stod klart att Boliden skulle göra ett nytt försök att starta en koppargruva i Laver, beläget i Älvsbyns kommun i Norrlands inland. Gruvan beräknas bli nästan lika stor som Bolidens koppargruva i Aitik, utanför Gällivare – och brytningen pågå i tjugo år. Inom den planerade gruvans område finns en äldre tallskog utpekad som nyckelbiotop och vattensystemet runt gruvan är skyddat som Natura 2000-område (Piteälven). Det vill säga ett särskilt skyddat område, ”i sin helhet av riksintresse”, skriver Länsstyrelsen. Bergmästaren, som nu prövar Bolidens ansökan om berabetningskoncession, ska bland annat göra en bedömning om verksamheten kan genomföras på ett sätt som inte påtagligt skadar ett områdes natur- och kulturvärden.
Länsstyrelsen som nu lämnat in sitt yttrande, som Piteåtidningen var först att rapportera om, skriver att det framstår ”som uppenbart att den planerade gruvverksamheten kommer att skada Natura 2000-områdets naturvärden. Men att det inte är ”självklart fråga om påtaglig skada i den mening som nu är aktuell”. Myndigheten skriver att det bör vara möjligt att ”beakta att den planerade gruvverksamheten bedöms påverka en mindre del av det omfattande Natura 2000-området”. Men påpekar samtidigt att bedömningen inte är bindande för de Natura-2000 bedömningar som görs senare i processen.
Drastiskt ökad efterfrågan
Området är också av riksintresse för mineral och för rennäringen. Samtidigt bedöms de båda intressena inte kunna pågå parallellt. Enligt länsstyrelsen ”innebär en förlust av 2 163 hektar naturbetesmark att kärnområdets funktion som vinterbetesland upphör.” Myndigheten anser inte heller ”att det är möjligt att fullt ut kompensera för denna förlust genom stödutfodring med kraftfoder”. Om de olika riksintressena är oförenliga, ”ska företräde ges åt det eller det ändamål som ”på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt”, skriver Länsstyrelsen. Myndigheten anser att företräde ska ges till riksintresse mineral, vilket motiveras med de arbetstillfällen som antas uppstå. Men också att fyndigheten skulle innebära en ökning av EU:s kopparproduktion med 10 procent, samt att det är den andra största fyndigheten inom EU.
”Till 2050 förutses en drastisk ökning (77 procent) av den totala efterfrågan på koppar jämfört med år 2022. Den stora ökningen på efterfrågan av koppar är relaterat till grön teknologi såsom elfordon, solceller, elnät, energilagring, vätgas, bränsleceller, vattenkraft och vindkraft”, skriver Länsstyrelsen.
Tidigt i processen
Yttrandet från länsstyrelsen väger tungt när Bergsstaten nu ska avgöra om Boliden får bearbetningskoncession. I den bedömningen ska Bergsstaten också bedöma om fyndigheten är ekonomisk brytvärd. Men en bearbetningskoncession är bara ett steg mot en färdig gruva och ger inte någon rätt att påbörja verksamheten. För det krävs bland annat tillstånd enligt miljöbalken (miljötillstånd), som bland annat innefattar en Natura 2000-prövning. Boliden räknar med att årligen kunna bryta 36 miljoner ton malm i Laver. År 2023 var Sveriges årliga produktion 84 miljoner ton.
Boliden/SGU”Omfattande konsekvenser”
Samebyn Semisjaur Njargs ordförande Anders Erling Fjällås säger till Syre att han inte är förvånad. Även om Länsstyrelsen motsatte sig en gruva i Laver förra gången bolaget ansökte hos Bergsstaten, har förutsättningarna nu ändrats. Till skillnad från tidigare krävs inte ett Natura-2000 tillstånd i samband med ansökan om bearbetningskoncession, utan först när bolaget ansöker om miljötillstånd. Att EU:s förordning om kritiska mineraler (CRMA) har trätt i kraft, tror han också har spelat roll.
– Det som var sant vid det förra yttrandet är inte längre sant idag. Förutsättningarna är diametralt annorlunda.
Om gruvan blir verklighet – vad får det för betydelse?
– Det är svårt att säga idag då den här ansökan är i ett tidigt skede men man kan bara konstatera att konsekvenserna blir väldigt omfattande.
Ulf Johansson från Miljögruppen Pite älvdal är dock förvånad. Han bor i Vistbäcken, på cykelavstånd från det tilltänkta gruvområdet. Under många år har han engagerat sig mot bolagets planer, som han befarar kan leda till omfattande miljöpåverkan.
– Det är samma förstörelse, så det är precis samma sak egentligen, säger han.
Vad befarar du?
– Det är mycket, flera tjärnar försvinner för alltid, sedan är det ju nära Piteälven. Om något skulle hända med sand- eller avfallsmagasinet så är det ju nära att det far ner i älven där många tar vatten.
Länsstyrelsen skriver att koppar behövs till den gröna omställningen och att gruvan kommer att ge många jobb, hur ser du på det?
– Är det meningen att vi som bor här uppe ska betala med vår miljö? För det är vi som drabbas. Eftersom det är väldigt låga halter blir det enorma utsläpp per kilo koppar om man ska jämföra med andra platser med högre halter. Det finns platser som är bättre lämpade.
