Ett nytt EU-klimatmål till 2040 bör inte ge länderna möjlighet att använda sig av en omtvistad handel med kolkrediter. Det kommer EU:s eget expertråd fram till i en ny rapport. Men enligt uppgifter till Politico är det just vad EU-kommissionen vill föreslå.
Inför att EU-kommissionen ska släppa sitt förslag på vad som ska bli EU:klimatmål till 2040, rapporterar Politico att kommissionen vill tillåta en typ av klimatkompensation. Något som inte är tillåtet inom den klimatlagstiftning som gäller för EU:s 2030-mål. I korthet innebär det att länderna ska få köpa kolkrediter som motsvarar utsläppsminskningar i länder utanför EU och räkna av det mot sitt eget åtagande. Något som kan röra sig om alltifrån skogsplanteringar till satsningar på förnybar energi. Men under måndagen släppte EU:s eget expertråd (ESABCC) en rapport, där de avråder från den möjligheten.
Kan förflytta livsmedelsproduktion
Enligt EU:s klimatmål ska EU vara klimatneutralt till 2050. Att då tillåta kolkrediter skulle undergräva incitament till de investeringar som är nödvändiga för att uppnå det långsiktiga klimatmålet, enligt rapporten. Men avrådan sker också med bakgrund av att kolkrediterna kommer med en rad risker som radas upp:
* Många kolkrediter har beviljats för åtgärder vars resultat skulle ha inträffat ändå eller som inte har gett några verkliga fördelar i form av minskad klimatpåverkan.
* Kolkrediter för enskilda projekt förbiser ofta läckage som leder till högre utsläpp i andra delar av ekonomin. Till exempel kan ett skogsplanteringsprojekt förflytta livsmedelsproduktion eller markanvändning till en annan plats, medan energiprojekt kan påverka förbrukningen av fossila bränslen på andra platser genom marknadsdynamik.
* Intäkter från kolkrediter kan skapa kontraproduktiva incitament för säljare att upprätthålla eller öka utsläppen, i väntan på kreditförsäljning från efterföljande utsläppsminskningar.
* När det gäller internationella krediter har EU inte samma möjlighet att direkt övervaka och kontrollera kvalitet och styrning samt miljömässiga och sociala skyddsåtgärder som man har inom den egna jurisdiktionen.
Når inte upp till kriteriet rättvis andel
Enligt läckor till Politico kommer EU-kommissionen föreslå en utsläppsreduktion på 90 propcent till 2040 jämfört med 1990. I rapporten från expertrådet har forskarna bedömt i vilket grad ett klimatmål i spannet 90-95 procents mindre utsläpp till 2040 är genomförbart och kompatibelt med EU:s bidrag att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, samt EU:s mål om klimatneutralitet till 2050. Men också i vilken grad det motsvarar EU:s rättvisa andel (såsom historiskt ansvar och kapacitet att genomföra omställningen). Men kriteriet om rättvis andel når inte ett mål på 90-95 procent upp till, enligt rådet. Däremot kan det göra det om målet också kompletteras med stöd till klimatinsatser utomlands, anser experterna.
Samtidigt konstaterar rådet utsläppsminskningar på 90-95 procent till 2040 är fullt genomförbart och skriver att den senaste tidens tillväxttakt för utbyggnaden av förnybar energi ligger i linje med sådana scenarier. Rådet skriver också att strategier på efterfrågesidan – som att prioritera ökad energi- och resurseffektivitet och beteendeförändringar kan ge betydande utsläppsminskningar.
Så ska det gå till
Handeln med kolkrediter ska ske genom ett nytt system som regleras av Parisavtalets artikel 6. Sverige har redan börjat finansiera projekt som ska kunna generera kolkrediter. Sådana får sedan användas både som klimatbistånd och som ett sätt att möta de svenska klimatmålen, om än i begränsad omfattning. Att enskilda länder ska kunna köpa utsläppsminskningar i andra länder kan låta ologiskt då hela världen behöver uppnå koldioxidneutralitet för att få stopp på klimatförändringarna. Men tanken är att handeln med utsläpp ska kunna kanalisera pengar till fattiga länder som annars inte förmår att minska sina utsläpp i snabb takt. Eftersom att Parisavtalet kräver att världens klimatplaner uppdateras med jämna mellanrum och tillslut ska innefatta alla delar av ländernas ekonomier är förhoppningen att det ska leda till ett minskande antal utsläppskrediter att köpa över tid. Det då endast de delar som ligger utanför klimatplanen får handlas med.
Mathias Fridahl/Linköpings universitet
