Ofta sägs det att man bör slita ut de plastgrejer man har och sedan ersätta med något mer miljövänligt. Men medan vi sliter ut plastprylarna fortsätter de att avge mikroplastfragment, skriver Johanna Deinum.
DEBATT. Det finns omkring 700 olika sorters plaster och alla används och hanteras på olika sätt. Det finns många fördelar med plast, både att det är starkt, tåligt, lätt, kostnadseffektivt, flexibelt och anpassningsbart. De flesta sorters plast finfördelas när det slits och går sönder och blir skräp, men förblir kemiskt detsamma. De är på sätt och vis evighetskemikalier. Förekomsten av mycket små fragment, ~0,02 mm i diameter av olika vanliga plaster – inklusive akryl, polyamin (nylon), polypropen, polyester, polyetylen och polystyren i miljön har ökat avsevärt sedan 1960-talet och fortsätter att öka.
Dessa fragment kommer från plastföremål under användning, inklusive konstgräs, textilier och däck. Det finns bevis för att mikroplaster är biotillgängliga för ryggradslösa djur och fiskar men det finns bara spekulationer om nyckelkällorna och potentialen för skadliga effekter. Sedan finns nanoplast, partiklar som är ännu mindre än mikroplast (<100 nm), det vill säga samma storleksordning som bakterier och virus. De kan färdas med vind och vatten och har rapporterats på olika platser, från havsytan till djuphavssediment, från jordbruksmark till våra högsta berg och i havsis, sjöar och floder. Mikroplast och nanoplast finns nu nästan överallt – även i människokroppar.
Oklara hälsoeffekter
I en rapport om mikro- och nanoplast från Världshälsoorganisationen från 2022 drogs slutsatsen att det inte fanns någon tydlig risk för människors hälsa, baserat på tillgängliga undersökningar. Inte heller verkar det finnas en uppenbar signal om omfattande folkhälsoeffekter, åtminstone när det gäller dödlighet. Dödstalen för cancer, hjärtsjukdomar och stroke i vår del av världen har ju sjunkit, inte stigit. Men det är fortfarande vettigt att ”försöka minska mängden plast som vi utsätts för”, helt enkelt för att ”vi fortfarande inte vet vad de långsiktiga effekterna kommer att bli på hälsan”.
Metall mot plast
Under de senaste åren har man börjat titta på exponering genom saker som vi hanterar när man lagar mat. Enligt en norsk studie från 2024 kan köksredskap av plast bidra med tusentals mikroplastpartiklar varje år. Gamla köksartiklar av plast var den värsta boven. Förmodligen är det via maten vi får i oss mikroplast. Till exempel när man skivar eller skrapar skärbrädor av plast med en kniv; det är friktionen, metallen mot plasten, som gör att små partiklar lossnar. Man kan ju se att en välanvänd skärbräda blir sliten!
Vårt dricksvatten i Sverige har god kvalitet och det visade sig att vatten på flaska innehåller mer mikroplast än kranvatten. Att öppna och stänga plastflaskor – vilket också skapar friktion – genererar mikroplast. Däremot ökade inte mängden mikroplast i vattnet bara genom att man håller, klämmer och dricker ur en flaska.
Symbolen på plast som ska visa att den kan användas för mat i mikrovågsugnen, märkningen med glas-och-gaffel-symbolen eller orden ”till livsmedel” på alla plastmaterial som är säkra att använda till mat (livsmedelslagstiftningen) säger ingenting om hur lätt de små partiklarna kan lossna, endast att materialet inte avger miljögifter, som ftalatereller bisfenol A.
Inom EU finns nu lagstiftning som förbjuder tillsättande av mikroplast (till färg och kosmetika) såväl som multinationella strategier och Reach-direktiv, inklusive EU:s marina strategier, utvärdering, auktorisation och begränsning av kemikalier. Men det räcker inte om en stor del av mikroplasten kommer från slitage.
Vad man kan göra själv
Källsortera och återvinna använd plast är troligtvis det viktigaste vi kan göra för att hjälpa vår miljö. Sortera din plast så att den inte hamnar på fel plats där den kan göra skada. Det finns några saker man själv kan göra för att minska mängden mikro- och nanoplast som produceras i ditt kök. Först och främst, byt ut eventuella skärbrädor av plast mot bambu- eller träbrädor, kassera* sliten köksutrustning i plast och om du har en vattenkokare av plast, byt ut den mot en i rostfritt stål. Bidra till att minska nivån av mikroplastpartiklar i inomhusluften genom att dra ner generellt på användning av plast och dammsuga regelbundet.
*Fråga på din kommunala återvinningsstation var du ska göra av det.
