Fattiga familjer berättar: Så lever vi

Barnfattigdomen i Sverige sticker ut. Den är störst här jämfört med övriga Norden. Nu har det kommit ny forskning om familjerna som drabbas. 

– Att ha arbete skyddar mot fattigdom, men inte alltid, säger Rense Nieuwenhuis, forskare vid Stockholms universitet.

Han refererar till en av de nya studierna som presenterades på ett seminarium på Fryshuset i fredags.

Sedan tidigare är det känt att det är vanligare med barnfattigdom om föräldrarna är födda utomlands, men för första gången undersöker nu hans kollega Siddharta Aradhya hur fattigdomen skiljer sig åt bland familjer med olika bakgrund.  

Studien visar att även om familjer arbetar lyckas de inte alltid ta sig ur fattigdom. Det gäller för en del barnfamiljer från Turkiet, Syrien, andra delar av mellanöstern, Afrika och delar av Asien. Bland dessa är det mellan 1 och 3 procent av de arbetande föräldrarna som inte lyckas ta sig ur fattigdomen trots att båda har jobb. Bland svenskfödda och personer från Finland är motsvarande siffra noll.

Somaliska familjer

Särskilt föräldrar födda i Somalia sticker ut. Trots att båda föräldrarna arbetar lever nästa var tolfte familj av dessa i fattigdom, eller åtta procent.  

Fattigdomen ser också ut att bita sig fast. Under en femårsperiod var det runt 45 procent av barnen med somalisk bakgrund som levt minst fyra år av sina liv i fattigdom.

Varför ser det ut så? Siddharta Aradhya har kollat på vanliga förklaringar – att somaliska familjer oftare skulle vara arbetslösa, ha många barn eller låg utbildning. Sådana faktorer kan ha viss påverkan, men räcker inte som förklaring. 

– De kan inte fullt ut förklara skillnaderna i fattigdom, säger Rense Nieuwenhuis. 

Diskriminering är en annan möjlig orsak. Tidigare forskning har pekat på att diskriminering på arbetsmarknaden är en delförklaring till varför arbetslösheten är högre bland invandrare än svenskfödda. 

Vad gäller bidrag finns det också forskning som pekar på att det är svårare att få försörjningsstöd från socialtjänsten för utlandsfödda, särskilt för män med arabiskklingande namn. 

Varför det är vanligare att föräldrar med ursprung i Somalia är fattiga trots att båda arbetar beror troligtvis på lågbetalda arbeten eller att de ofrivilligt arbetar deltid, tror Rense Nieuwenhuis.

Många i den studie som Rense Nieuwenhuis själv gjort lyfter att det känns att det nästan känns omöjligt att hitta jobb.

– Att inte arbeta är inte alltid ett frivilligt val, säger Rense Nieuwenhuis.

Skam och skuld

Han och en kollega har intervjuat 38 fattiga föräldrar. 

– Det som sticker ut är att alla har väldigt begränsat med resurser och de gör väldigt mycket för att försöka förbättra sin situation.

Många känner oro och skuldkänslor för att deras barn har det sämre än andra. Föräldrarna försöker se till att ha pengar så att barnen kan sporta och delta i andra aktiviteter. I extrema fall hoppar de över måltiderna för att familjen ska kunna äta sig mätta. 

Extra utsatta är ensamstående. Särskilt om de inte har familjer i landet som kan hjälpa till med barnpassning eller ekonomiskt. 

De som dessutom har barn med diagnoser eller andra problem riskerar att bli ännu fattigare då välfärdssystemet laggar efter och inte alltid ger hjälp i tid. Ensamstående kan behöva gå ned i arbetstid för att ta hand om sina barn, och det kan dröja innan barnet får diagnos och därmed insatser från samhället.

Särskilt för människor som ännu inte lärt sig flytande svenska är det svårt att få del av välfärdssystemet. En föräldrar berättar att det tog år innan hen fick ett intyg som gjorde att hen fick rätt stöd.

Energikrävande

Studien visar också på att det tar mycket tid och kraft att försöka få ekonomin att gå ihop. 

– Du kan inte gå till affären och bara handla det du vill ha, utan behöver jaga extrapriser i olika butiker och leta kläder second hand, säger Rense Nieuwenhuis.

En person i studien lyfter att det dessutom sällan är basvaror som säljs billigare utan extrapriserna sätts främst på lyxigare produkter som juice från dyra märken. Många familjer handlar mat på frivilligorganisationers mataffärer där priset är reducerat. Men ofta fattas varor där, berättar en mamma i studien.

”Ibland finns det ingen mjölk. Det finns inget bröd. Kanske bara ett halvt kilo bananer. Ett halvt kilo socker (…). Om vi är fem i familjen hemma, vem ska då få äta?”

Andrahandskontrakt

Flera har svårt att hitta en fast bostad. En familj har tvingats flytta fem gånger mellan olika andrahandskontrakt under en period på sex år. 

Föräldrar med invandrarbakgrund upplever att det inte spelar någon roll hur mycket de kämpar för att få jobb, det finns ändå inga arbeten.

Vissa upplever sig diskriminerade. Andra känner sig utnyttjade av arbetsgivare på jobb där lönen delvis betalas av Arbetsförmedlingen. 

Så fort stödet tar slut är det ”hej då”, säger en intervjuperson.

Urholkat stöd

En förklaring till fattigdomen är att arbetslösheten i Sverige har bitit fast sedan 1990-talskrisen. Bidrag och ersättningar har inte heller hängt med i löneutvecklingen. Barnbidraget är den lägsta nivån på 50 år. Även bostadsbidraget har urholkats eftersom hyrorna stigit mycket mer under åren. 

Trots att en mamma under de senaste tio åren lyckats höja sin lön med 10 000 kronor i månaden, är familjens livskvalitet sämre i dag, berättar hon i studien.  

Regeringens planer på att minska och försvåra att få försörjningsstöd skulle knappast hjälpa folk ut i arbete, anser Rense Nieuwenhuis. I stället lyfter han att fattigdomen ofta ärvs vidare när barnen presterar sämre i skolan och sedan själva blir fattiga. 

– En ytterligare sänkning av försörjningsstödet skulle förstärka den onda cirkeln av fattigdom.