Våldet i skolan har ökat märkbart de senaste åren. I höstas publicerade Arbetsmiljöverket en rapport om sitt regeringsuppdrag kring hot och våld mot yrkesverksamma i skolan. Där framgår att antalet anmälningar om hot och våld i skolan ökat med cirka 150 procent de senaste tio åren. Det är en väldigt stor ökning, särskilt i förhållande till att det totala antalet anmälningar i riket i snitt ökat med ca 40 procent under samma tidsperiod. Anledningarna till detta är svåra att sia om, men i sin nyligen släppta tillsynsrapport om hot och våld i skolan konstaterar Arbetsmiljöverket att det finns stora brister i arbetsmiljöarbetet i skolor över hela landet: 75 procent av de inspekterade skolorna brast i sitt arbete med att förebygga ohälsa till följd av hot eller våld.
Det är dystra siffror. Skolan ska vara en plats för lärande, gemenskap och sammanhang – inte hot och våld. Men att siffrorna är dystra betyder inte att inget arbete sker för att göra något åt det. I en pågående forskningsstudie på Göteborgs universitet gör forskarna fallstudier av skolor som haft en stor våldsproblematik, men som lyckats vända trenden. I en artikel i GP om forskningsstudien konstaterar forskarna att det finns flera gemensamma nämnare för de olika skolornas arbete, trots att de alla haft olika typer av problematik och förutsättningar. Ett exempel på arbete som lett till förändring är att man gjort ett rejält krafttag för att samordna såväl skolans eget arbete som arbete med polis, socialtjänst och Bus. Ofta sker det enligt forskarna tyvärr först när hot och våld hunnit gå ganska långt.
Ett annat exempel som nämns är stabila lärargrupper där omsättningen på personal är låg, samt lärare som har ett gott samarbete internt och kan engagera sig i eleverna även utanför lektionstid. Att det funkar finns det levande exempel på.
Duveholms anpassade gymnasieskola i Katrineholm vände våldsspiralen genom att möjliggöra för lärarna att bygga trygga relationer med eleverna i fler sammanhang, vilket också gav dem en bättre helhetsbild av elevernas skolgång, utmaningar och drömmar. Men det är inte den enda förändring de gjort. De har också bjudit in eleverna att delta i fler beslutsprocesser som rör dem. Olika verksamma yrkesgrupper på skolan samarbetar i högre grad än innan, så att alla får tillgång till samma information. Rektorn har också infört en bokcirkel för all personal, där de läser relevant vetenskaplig litteratur och diskuterar tillsammans. Detta arbete har fått ringar på vattnet, och nu är många andra nyfikna på hur de lyckats vända destruktiviteten så effektivt.
Det går alltså. Det är fullt möjligt att vända våldstrenden – och det görs varje dag. Men det sker inte enbart genom politiska reformer (även om de kan behövas ibland), och i synnerhet inte via hårdare straff. Det sker i stor utsträckning underifrån. Varje möte mellan människor har potential att bryta mönster, och är det något skolvärlden har i överflöd så är det just det: mellanmänskliga möten. Både forskningen och enskilda erfarenheter visar på en tydlig gemensam nämnare för att skapa en skola – och ett samhälle, en värld – utan våld. Den gemensamma nämnaren är samarbete. Att arbeta gränsöverskridande, att lyssna på varandra, att förstå såväl individens som olika gruppers behov och perspektiv. Att vara aktivt engagerad i de medmänniskor man möter varje dag.
Ibland kräver det en extra ansträngning uppifrån, från en rektor, skolhuvudman eller från politiken, för att möjliggöra detta för dem som arbetar i nära kontakt med eleverna. Ett exempel på det kan vara kortare arbetstid, för att lärare ska ha energi nog att göra ett djupare relationsarbete. Men förmågan att samarbeta finns inneboende i varenda människa. Empati, sympati och omsorg framhålls som viktigt av lärarna som intervjuats i GU:s forskningsstudie. De är alla tre inneboende mänskliga förmågor, som vi alla kan använda och utveckla i såväl yrkesliv som privatliv. Med dem som ledord kommer vi i längden kunna förändra inte bara skolan, utan hela samhället.
Norsk kritik mot att Europa är för tysta om Israels krigsbrott.
EU-politiker som slåss.
