Blekta koraller, svåra värmeböljor och allt extremare skyfall i uppvärmningens spår. Forskningen är tydlig: människan vet vad som krävs för att bromsa utvecklingen. Här listar Syre några av de åtgärder som dokumenterats i IPCC:s rapporter, för att visionen om en levnadsduglig framtid ska kunna bli verklighet.
Fasa ut fossila bränslen snabbt
IPCC:s ståndpunkt:
IPCC slår fast att de globala utsläppen av växthusgaser måste minska snabbt och kraftigt för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Användningen av fossila bränslen som kol, olja och naturgas måste upphöra.
Rekommenderade åtgärder:
- Stoppa nya investeringar i fossila bränslen och avveckla fossil infrastruktur.
- Inför ekonomiska styrmedel som koldioxidskatter så att priset på varor och tjänster speglar skadan som de orsakar på miljön.
- Subventionera övergången till förnybar energi för att underlätta omställningen.
Accelerera utbyggnaden av förnybar energi och energieffektivisering
IPCC:s ståndpunkt:
För att uppnå nollutsläpp krävs en snabb övergång till förnybara energikällor och förbättrad energieffektivitet.
Rekommenderade åtgärder:
- Investera i storskalig utbyggnad av sol- och vindkraft.
- Bygg om och uppgradera elnätet så att de är redo för elförnybara energikällor som sol, vind och vattenkraft.
- Inför standarder och incitament för energieffektivisering i byggnader och industrier.
Omvandla städer till klimatsmarta samhällen
IPCC:s ståndpunkt:
Städer spelar en central roll i klimatarbetet och de måste bli hållbara och motståndskraftiga mot klimatförändringar.
Rekommenderade åtgärder:
- Satsa på kollektivtrafik, cykling och gång för att minska bilberoendet.
- Skapa grönare miljöer som parker och tak med växter för att hjälpa till att hålla nere värmen och förebygga översvämningar. Gröna tak och parker hjälper till att absorbera regnvatten istället för att det rinner ut på gator och orsakar översvämningar. Växter skuggar även ytor och släpper ut fukt i luften. Detta sänker temperaturen runt omkring. Grönska absorberar också mindre värme än asfalt och betong.
- Uppgradera byggnader för att förbättra energieffektiviteten och minska utsläppen.
Integrera rättvisa och jämlikhet i klimatpolitiken
IPCC:s ståndpunkt:
Livsmedelssektorn bidrar till höga växthusgasutsläpp, särskilt genom djurhållning och markanvändning.
Rekommenderade åtgärder:
- Minska matsvinn genom förbättrade logistikkedjor och konsumentmedvetenhet.
- Satsa på hållbara och hälsosamma dieter med lägre köttkonsumtion.
- Ge stöd till jordbrukare för att övergå till hållbara odlingsmetoder.
Finansiera klimatomställningen
IPCC:s ståndpunkt:
För att de klimatåtgärder som är nödvändiga krävs finansiering, särskilt i utvecklingsländer.
Rekommenderade åtgärder:
- Öka offentliga och privata investeringar i klimatprojekt.
- Reformera finansiella institutioner för att stödja hållbar utveckling.
- Underlätta tillgången till klimatfinansiering för fattigare och mer utsatta länder.
Vad är IPCC?
IPCC, FN:s klimatpanel, har i över 35 år presenterat vetenskapligt underbyggda bedömningar om klimatförändringarnas orsaker, effekter och möjliga lösningar för världens beslutsfattare. Panelen grundades 1988 av FN:s miljöprogram (UNEP) och Världsmeteorologiska organisationen (WMO), och har i dag 195 medlemsländer.
IPCC:s rapporter utgör ett kunskapsunderlag inför globala klimatförhandlingar. Panelen genomför inte egen forskning utan sammanställer rådande forskning. Organisationen bedriver ingen egen forskning.
Rapporterna ska vara neutrala och inte styrande i politiken, men ger vägledning om möjliga åtgärder för både utsläppsminskning och klimatanpassning. Panelen pekar också på områden där ytterligare forskning krävs. IPCC:s rapporter består även av en sammanfattning för beslutsfattare som måste godkännas av alla medlemsländer.
Klockan tickar
Trots decennier av vetenskapliga varningar går det globala klimatarbetet för långsamt. Forskarnas slutsatser är tydliga: för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, enligt Parisavtalet krävs snabba, genomgripande och långtgående utsläppsminskningar inom alla sektorer. Världens utsläpp måste nå sin topp redan i år 2025 och halveras fram till 2030 för att målet om 1,5 grader ska vara möjligt. Men de globala växthusgasutsläppen fortsätter att öka och nya rapporter från FN:s klimatsekretariat visar att nuvarande klimatlöften inte räcker till.
Om alla länder uppfyller sina nuvarande löften skulle den globala uppvärmningen ändå landa på cirka 2,5–2,9 grader vid seklets slut.
Kolbudgeten
IPCC har räknat på hur mycket koldioxid som kan släppas ut totalt innan uppvärmningen når 1,5 respektive 2,0 grader. Utifrån det har man också tagit fram en så kallad kolbudget, som är ett mått på hur mycket koldioxid vi ”har kvar” att släppa ut. Flera variabler påverkar den siffran, till exempel sannolikheten för att vi verkligen håller oss inom målet och hur mycket vi släpper ut av andra växthusgaser. Man kan se det som en container som minskar eller ökar med olika variabler. Om vi till exempel ska hålla oss inom 1,5 grader och nå det målet med 67 procents sannolikhet har vi nu kvar 224,5 miljarder ton att släppa ut. Med dagens globala utsläpp (på cirka 40 miljarder ton per år) motsvarar det drygt fyra år med utsläpp på samma nivå. Lyckas vi minska utsläppen under dessa år så får vi också lite mer tid på oss.
IPCC, DN
