Riksdagen har i dag röstat ja till en av Sveriges dyraste infrastruktursatsningar i modern tid. Nya kärnkraftverk ska kunna byggas med hjälp av statliga lån och prisgarantier. Lagförslaget har väckt starka reaktioner. Oppositionen röstade nej, forskare varnar för konsekvenserna och miljörörelsen är djupt kritisk.
Det är dyrt och tidskrävande att bygga reaktorer. Med det statliga stödet ska det bli mindre riskfyllt att satsa på kärnkraft i Sverige. Oppositionen – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet – röstade nej till modellen eftersom de bland annat anser att beslutsunderlaget är otillräckligt.
– Det är som att ge regeringen en blank check eller möjligen som att vi köper grisen i säcken, eftersom vi inte vet vad det kommer att kosta och vi vet inte vem som betalar. Men vi är säkra på att det slår undan benen för mycket annan energiproduktion när man ger så stora subventioner till ett kraftslag, sa Fredrik Olovsson, Socialdemokraternas näringspolitiska talesperson, i en debatt i söndagens Agenda på SVT.
På andra sidan bordet står finansmarknadsminister Niklas Wykman som menar att vi redan satsat mycket på det som är snabbast och billigast och att det skapat en situation med väldigt rörliga elpriser.
– Det vi behöver är mer baskraft i systemet. Sånt som alltid kan leverera eldygnets alla timmar oberoende av väder. Där är kärnkraften viktig för den släpper inte ut koldioxid. Den är alltid i drift och kan stabilisera systemet.
I tisdagens avsnitt av Vetenskapens värld blir det tydligt att synen på kärnkraftens roll skiljer sig markant mellan forskare som fokuserar på just kärnkraft och dem som studerar hela energisystemet.
– Om Sverige ska fördubbla sin elproduktion inom de kommande 20 åren behöver vi mer kärnkraft. Du kan inte byta produktion mot lagring, det är två helt olika tjänster i elsystemet, säger Sophie Grape, docent i kärnfysik i programmet.
Det motsägs bland annat av Tomas Kåberger, professor i industriell policy.
– Det finns länder som klarar sig med en väldigt hög andel sol- och vindel, delar av Australien till exempel. De klarar sig med modern kraftelektronik, batterier och flexibel elproduktion.
Även Markus Wråke, vd på Energiforsk, menar att tekniken för att hantera väderberoende el redan finns – om än inte i full skala.
– Det finns inte i den skalan som behövs för att hantera väldigt stora mängder, som det skulle bli om vi har bara vindkraft istället för kärnkraft till exempel. I den bemärkelsen är det sant att vi inte har erfarenhet av ett sådant system, men jag tror att det ger en onödigt mörk bild att säga att det inte existerar.
Sverige blir en kärnkraftsnation
Redan på 1950-talet togs det första spadtaget till Sveriges första kärnkraftverk – Ågestaverket, beläget strax söder om Stockholm. Vid den här tiden pågick också diskussioner om huruvida Sverige borde utveckla egna kärnvapen. Frågan förblev aktuell fram till 1968, då Sverige skrev under Icke-spridningsavtalet och därmed formellt avstod från kärnvapen.
Den storskaliga utbyggnaden av kärnkraften tog fart först under 1970-talet. Vid decenniets slut hade Sverige sex reaktorer i drift, ytterligare fyra färdigställda samt två under uppförande. Men 1979 skakades världen av kärnkraftsolyckan vid Three mile island i USA, utanför Harrisburg – det gav bränsle åt ett snabbt växande motstånd.
Olyckan blottlade också sprickor i det politiska landskapet. Inom det borgerliga blocket växte motsättningarna, där Centerpartiet förespråkade en avveckling medan övriga partier ville fortsätta bygga ut. Med folkomröstningen 1980 hoppades man kunna lägga debatten till handlingarna och enas om en tydlig väg framåt.
I dag vet vi att så inte blev fallet. Kärnkraften finns kvar – trots att resultatet av folkomröstningen lovade en ”avveckling med förnuft” till 2010.
– Folkomröstningen var riggad från början. Du kan inte ha en folkomröstning med tre alternativ, säger Thordis Samuelsson, i dag ordförande i Folkkampanjen mot kärnkraft–kärnvapen (FMKK) och engagerad kärnkraftsmotståndare redan då.
Organisationen bildades inför folkomröstningen 1980 och dess symbol – det välkända ”solmärket” med texten Atomkraft? Nej tack – är välkänd och vida spridd. I dag har FMKK dock bara omkring 600 medlemmar men är ständigt aktiv i samhällsdebatten. Inför riksdagens omröstning om det nya lagförslaget har de tillsammans med Greenpeace lanserat ett initiativ där privatpersoner uppmanas att skriva brev till riksdagsledamöter. Dagen för beslutet hålls en manifestation utanför riksdagshuset under parollen ”Stoppa miljardslöseriet – Nej till ny kärnkraft!”.
Även om folkomröstningen 1980 inte ledde till ett omedelbart stopp för kärnkraften, innebar utfallet att inga nya satsningar gjordes. Förrän nu.
– Frågan har legat där och puttrat, men med det här lagförslaget har saker ställts på sin spets. Och det sker i ett läge där utvecklingen sprungit förbi kärnkraften. Den har bara blivit dyrare ju mer man försökt utveckla den – till skillnad från vind- och solkraft. Dessutom har vi i dag tillgång till helt annan teknik för lagring av el och styrning av elsystemet än vad vi hade 1980. Den här satsningen är ett enormt slöseri med pengar. Det handlar om kärnkraft till varje pris, säger Thordis Samuelsson.
Kärnkraft – en prioriterad fråga
Sedan Tidö-partierna tillträdde har kärnkraftsfrågan seglat upp som den mest prioriterade energipolitiska frågan. Regeringen har fattat flera beslut som öppnar för nybyggnation, och kärnkraften lyfts ofta fram som lösning när klimatet eller elpriserna diskuteras.
Inför dagens riksdagsbeslut har debatten trappats upp i medierna och organisationer som Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Jordens vänner, MILKAS, Kvinnor för fred och Folkkampanjen mot kärnkraft–kärnvapen har intensifierat sina kampanjer.
Dagen före omröstningen arrangerar Greenpeace en ”plakat-verkstad” och ett panelsamtal, där frågan sätts i ett större sammanhang.
– Vi behöver en mer grundläggande systemomställning. Vi behöver ställa om till ett 100 procent förnybart energisystem där vi framför allt behöver spara energi. Vi kan inte räkna med en ständigt ökande energianvändning i ett system med planetära gränser. Det finns fysiska gränser för hur mycket energi vi kan producera med de jordar och metaller vi har till vårt förfogande, säger Isadora Wronski, seniorstrateg på Greenpeace.
Förslaget hotar inte bara den pågående energiomställningen – det riskerar också att tränga undan andra viktiga samhällsinvesteringar, menar hon.
På plats finns även Antoine Baudoin, energiexpert och sakkunnig på Naturskyddsföreningen. Han har analyserat hur regeringens förslag kan påverka klimatomställningen, och menar att utsläppen från transportsektorn och industrin riskerar att minska mindre med en sådan här satsning på kärnkraften.
– Reaktorer levererar fossilfri el, men först när de är på plats. De som regeringen vill bygga kommer inte finnas förrän 2035 i bästa fall. Det kommer fortfarande byggas en del vindkraft de kommande åren, eftersom flera investeringsbeslut redan är tagna. Men därefter riskerar utbyggnaden att stanna av. Anledningen är att det inte finns plats i elsystemet – investerare inser att när nya reaktorer byggs blir det inte längre lönsamt att satsa på sol- och vindkraft.
Debatt och beslut
Inför beslutet debatteras lagförslaget i riksdagen, och näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD) inleder debatten. Han menar att Tidöpartierna nu tar ansvar för det elsystem tidigare generationer byggt, och hänvisar till Michael Hopfs, författare och före detta marinsoldat, ord om hur hårda tider skapar starka män, medan goda tider skapar svaga män som styr världen mot sämre tider.
– Dessa cykler upprepar sig dock och det är därför vi idag fattar beslut som skapar de goda tiderna. Det är nu vi förvärvar och bygger välstånd för kommande generationer.
Fredrik Olovsson (S) frågar sig om det finns någon gräns för när Tobias Andersson tycker att det blir för dyrt och mycket av debatten kommer att kretsa kring hur kostnaderna i slutändan kommer att landa. Ett annat återkommande tema är klimatpolitiken och energisystemets roll i omställningen.
– Vad vill Sverigedemokraterna egentligen göra med 300 terawattimmar fossilfri el? Hela grundidén för att producera mer fossilfritt är som jag ser det att fasa ut den fossila energin. Men Sverigedemokraterna verkar uppenbart ointresserade av att göra det, säger Linus Lakso (MP).
En annan central fråga i debatten är huruvida den nya lagen riskerar att tränga undan de förnybara energislagen. Rikard Nordin (C) hänvisar till en färsk rapport från Energiforsk, där fyra oberoende forskargrupper kommit fram till att enbart landbaserad vind- och solenergi har möjligheter att möta industrins växande elbehov fram till 2035. Rikard Nordin undrar hur industrins behov ska kunna mötas om den utbyggnaden bromsas in.
– Problemet är att när regeringen lägger fram förslag i dag gör man det enbart med kärnkraften i åtanke. Man förmår inte att se de andra alternativen.
”Farligt från början till slut”
Efter debatten röstas lagförslaget som väntat igenom. Thordis Samuelsson från Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen är inte förvånad över de nya kärnkraftsreaktorer nu kommit ett steg närmare.
– Det var ett av Tidöregeringens vallöften att bygga ny kärnkraft. Sedan har de insett att ingen kommer att göra det på kommersiella grunder – det krävs statligt stöd. Teoretiskt finns nu en möjlighet att skriva avtal redan före nästa val. En ny regering kanske skulle kunna ta sig ur dem, men det kommer att bli kostsamt.
Näringslivet efterfrågar långsiktiga spelregler för att investera i ny kärnkraft och enligt uppgifter i Dagens nyheter pågår sedan i höstas direkta samtal mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Ett fysiskt möte ska ha ägt rum i höstas, och sedan dess har diskussionerna om kärnkraftens framtid fortsatt, erfar tidningen.
Opinionsundersökningar, bland annat från SOM-institutet, visar också att stödet för kärnkraft har ökat. Men Thordis Samuelsson tror att siffrorna skulle se annorlunda ut om kärnkraftsfrågan ställdes i relation till de faktiska kostnaderna. När det gäller politikernas tilltro till kärnkraften menar hon att den drivs på av kärnkraftsbranschen.
– Om man ser till Sveriges situation finns det ju inga vetenskapliga skäl att bygga ny kärnkraft. Det är heller ingen lösning på klimatkrisen eftersom det tar alldeles för lång tid innan ett nytt kärnkraftverk är igång.
Därtill lyfter Thordis Samuelsson alla de andra invändningarna som Folkkampanjen mot kärnkraft–kärnvapen fört fram i decennier.
– Kärnkraft är miljö- och hälsoskadligt från början till slut. Uranbrytningen skadar både miljön och de som arbetar med den. Därefter ska det radioaktiva materialet transporteras och upparbetas i flera steg, med alla risker det innebär. Och om en olycka sker kan konsekvenserna bli mycket allvarliga – inte nödvändigtvis i antal döda, men stora områden kan bli obeboeliga i hundratals år och cancerfallen kan öka. Och sen har vi avfallet. Det finns ingen som kan garantera att det går att förvara radioaktivt avfall i hundratusen år utan att det någon gång läcker.
Thordis Samuelsson lyfter också kärnkraftens sårbarhet i relation till terrorism och krig. Jämfört med exempelvis vindkraft innebär kärnkraften större risker – både vad gäller konkreta attacker och utslagen energiförsörjning.
– Dessutom kan plutonium som hamnar i fel händer användas till kärnvapen. Det finns en stark koppling mellan kärnkraft och kärnvapen – det är därför vi har båda i vårt namn.
Finns det också något positivt i att kärnkraftsfrågan nu debatteras och ställs på sin spets?
– Ja, det är bra att frågan kommer upp på bordet, men det är ingen hederlig debatt. Det spelar ingen roll att den samlade forskarkåren säger att vi klarar det här lika bra – och billigare – utan kärnkraft, när politiker ändå avfärdar det som åsikter. Det stämmer inte heller att kärnkraften skulle ge oss stabila elpriser. Det provocerar mig att politiker får säga sådant utan att bli ifrågasatta.
