
Låt mig ödmjukt påpeka att vi som bor i Sverige medfinansierar såväl det ryska militära anfallskriget som det ukrainska militära försvaret. Till glädje för vapenindustrin och de pensionsfonder och fondmäklare som nu investerar i fortsatt krig.
Tre år har ”vi” (EU) ägnat oss åt finansieringen av kriget. Medan ”vi” samtidigt hävdar att kriget är förskräckligt. Svenska politiker av alla de sorter ser hellre ett långt krig med tillräckligt många döda än vapenvila och fred. Ty sådan kan, enligt krigsexpertisen, medföra att ännu icke döda ryska soldater kan omgrupperas och anfalla Sverige. Varför är oklart. Men följdfrågor undanbedes.
Hur som helst … ”vi” köper gas från Ryssland för att (bildligt talat) slippa sätta på oss sockor och underställ om det blir lite kyligt. Vi köper dessutom konstgödsel från Ryssland för att inte behöva minska köttet på tallrikarna (de mesta spannmålsprodukterna används som foder till ”köttproduktion”).
Men! Nu! Efter tre år funderar EU-kommissionen – enligt rykten i alla fall – på att så småningom stoppa bolag i EU från att köpa gas från Ryssland. Funderar.
Trovärdigheten i hjälpen till Ukraina är minst sagt tvivelaktig. Vi skickar mer pengar till Putinregimen som betalning för olja, gas och konstgödsel än vad vi stöder Ukraina med. Efter tre års krig. Ska vi kalla det hyckleri? Någon däremot?
Låt mig stillsamt konstatera att det vore på sin plats om såväl vår moraliskt småväxta statsminister som vår lika moraliskt småväxta utrikesminister funderade på sin egen trovärdighet när man inte redan från början stoppade den import av ryska fossila bränslen som skeppats till Nynäshamn.
Men, som sagt, håller inte kriget på tillräckligt länge för att ta kål på varenda rysk soldat så lär de, enligt de nästan euforiska ”krigsexperterna” som härjar på nätet och i mer sofistikerad form uppträder i teve, kasta sig över Sverige. Det är bättre med vapen i Ukraina än att vi ska behöva använda dom själva. Det är ju så slabbigt med blod och slamsor och sånt. Och sjukvården är ju inte anpassad för krig. Och inte fan vill vi sätta på oss sockor och underställ heller.
Medan tusentalet människor dör, lemlästas och får psykiskt livslånga problem så meddelas med beundran i teve, radio och tidningar hur fantastisk den tekniska utvecklingen av drönare är. De kan spränga sönder människor mer effektivt än gammaldags missiler. Så varenda dag, varenda timme, sprängs soldater – som nyss var civila samhällsmedborgare med drömmar och framtidsplaner – till köttfärs på ett smartare sätt. Fantastiskt vad vi kan!
Möjligen bleknar de entusiastiska minerna en aning när kriminella gäng börjar använda sig av moderniteterna.
Men visst är det fint att EU-kommissionen funderar på att förbjuda EU att medfinansiera det ryska anfallskriget. Kan det bli stopp på medfinansieringen redan 2028? Är tillräckligt många döda då?
Förresten. Var dom inte jäkligt mesiga under kalla krigets dagar? Dom höll på med diplomati, dom talade med varandra och freds- och konfliktforskare var en fin titel. Vilka käringar!
Persiljan har grott, ekorrarna skuttar.
Dubbla måttstockar vid bedömningar av avskyvärda krigsbrott.