För första gången på fem år så minskade det totala internationella biståndet i världen förra året. Det visar ny statistik från OECD. Och utvecklingen går mot kraftiga minskningar även under 2025.
Det totala biståndet som de rika OECD-länderna ger till världens fattigare länder minskade med 7,1 procent under 2024 jämfört med året innan, visar preliminära siffror från OECD. Biståndet uppgick till totalt 212,1 miljarder dollar, vilket motsvarade 0,33 procent av ländernas sammanlagda bruttonationalinkomst, BNI. Även det en minskning från 2023, då andelen var 0,36 procent av BNI.
Siffrorna har inte räknat in de många utannonseringar om sänkt bistånd för 2025 som flera stora givarländer gjort, såsom USA, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och Tyskland. Därför räknar OECD med en ytterligare minskning på mellan 9 och 17 procent under 2025 – den största minskningen någonsin.
Oroande situation
En oroande situation med tanke på de många konflikter och svåra humanitära kriser runtom i världen, menar Carsten Staur, ordförande för OECD:s kommitté för bistånd, DAC.
– I den här situationen är det av största vikt att biståndet investeras där det behövs mest, särskilt i de fattigaste och mest sköra länderna, säger han i ett uttalande, och tillägger att fattigdomsutrotning, den rättvisa gröna omställningen och god förvaltning bör vara kärnområdena även i fortsättningen.
1970 antog FN ett mål om att de rika länderna ska ge 0,7 procent av sitt BNI i bistånd. Det har dock aldrig uppnåtts, och just nu ser det ut att snarare minska. Under 2024 var det bara fyra länder som höll sig över 0,7-procentmålet: Norge (1,02 procent), Luxemburg (1,0), Sverige (0,79) och Danmark (0,71). Förra året ingick Tyskland i denna lista, men har nu alltså fallit bort.
Sveriges bistånd var 52,0 miljarder förra året. Planen är att det ska minskas, och biståndsorganisationernas paraplyorganisation Concord har beräknat att Sverige troligen hamnar under 0,7-procentsgränsen omkring år 2028.
Delar ut stora delar av humanitära biståndet
Nyligen meddelade Sveriges biståndsmyndighet Sida att man beslutat om fördelning av 3,9 miljarder kronor till världens största humanitära kriser. Det humanitära anslaget för 2025 är 4,6, miljarder, vilket innebär att man redan beslutat om 80 procent av pengarna.
– Vi är extremt oroade över det växande gapet mellan människors livshotande behov, och hjälporganisationers kapacitet att möta dem. Sida hanterar ungefär hälften av Sveriges humanitära bistånd och nu i början på året betalar vi ut en stor del av våra pengar så snabbt som möjligt för att människor i världens allvarligaste kriser ska ha tillgång till mat, rent vatten, läkarvård och tak över huvudet, säger Jakob Granit, Sidas generaldirektör, i ett pressmeddelande.
Det största stödet går till Demokratiska republiken Kongo, som får 265 miljoner kronor. FN beräknar att man bara fått in finansiering för knappt tio procent av de verkliga behoven i landet.
Det näst största stödet går till Sudan, som får 261 miljoner. Även behoven i denna humanitära kris beräknas bara vara finansierade till knappt tio procent.
Tredje största mottagare är Palestina, som får 225 miljoner kronor. Här är enbart 4,3 procent av behoven finansierade.
Dessa länder får humanitärt bistånd av Sida
Kongo (265 miljoner kronor), Sudan (261 miljoner), Palestina (225 miljoner), Etiopien (199 miljoner), Afghanistan (194 miljoner), Jemen (191 miljoner), Ukraina (108 miljoner), Syrien (174 miljoner), Sydsudan (165 miljoner), Myanmar (158 miljoner), Nigeria (139 miljoner), Venezuela (123 miljoner), Bangladesh (121 miljoner), Somalia (103 miljoner), Haiti (103 miljoner), Tchad (101 miljoner), Burkina Faso (90 miljoner), Colombia (89 miljoner), Mali (76 miljoner), Niger (73 miljoner), Centralafrikanska republiken (72 miljoner), Moçambique (69 miljoner), Pakistan (66 miljoner), Kamerun (62 miljoner), Libanon (59 miljoner), Honduras (30 miljoner), Guatemala (25 miljoner), Uganda (19 miljoner), Kenya (18 miljoner), El Salvador (17 miljoner).
Sida
