Sverige kan vara på väg att bomma EU-lagstiftningens krav om utsläppsminskningar till 2030 med upp till 70 miljoner ton koldioxid. Det framgår av Naturvårdsverkets underlag till klimatredovisningen som presenterades idag.
– Det går att klara det men det ser alltmera ut som enbart en teoretiskt möjlighet, säger Magnus Nilsson, oberoende klimatanalytiker och konsult.
Idag presenterade Naturvårdsverket sitt underlag till den klimatredovisning som regeringen ska lämna till riksdagen i samband med höstbudgeten. Rapporten pekar mot att Sverige kommer att bomma EU-lagstiftningens krav inom den så kallade ESR-sektorn (som i Sverige främst rör utsläppen från trafiken). Gapet kan bli så stort som 71 miljoner ton koldioxid. För den som följt rapporteringen kan det verka något förvirrande. För ett år sedan kallade klimat och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) till presskonferens och presenterade en ”gyllene lösning”. Genom att höja reduktionsplikten från sex till tio procent skulle målet för EU:s ESR sektor överträffas med mellan 1,6 och 1,9 miljoner ton koldioxid.
– Med åtgärderna i budgetpropositionen för år 2025 väntas Sverige kunna nå vårt ESR-åtagande till år 2030 med viss marginal, sa hon.
Efter det framkom det att regeringen byggt på ett optimistiskt antagande om hur mycket trafiken skulle påverkas av lägre drivmedelspriser. Men det är inte detta som nu ser ut att skjuta kalkylen i sank. Ser man enbart på ESR-sektorn ligger Naturvårdsverkets nya prognos inte jättelångt från uppskattningen i Romina Pourmokhtaris ”gyllene lösning”. Enligt myndigheten bommas i och för sig målet men enbart med 0,4 ton koldioxid.
– Det är väldigt lite om man tittar på hela ESR-utsläppsrummet, säger Johan Leymann, projektledare Klimatanalysenheten.
Målen hänger ihop
Men som Syre kunde berätta redan förra året var det en regel som Romina Pourmokhtari inte nämnde när hon kallade till presskonferens om den ”gyllene lösningen”. Att målet inom ESR är direkt kopplat till ett annat av EU-lagstiftningens krav på Sverige, det som rör hur mycket kol som måste lagras i skog och mark mellan år 2021 och 2025.
Avräkningen av kolinlagringen från den perioden mot ESR-kravet sker automatiskt i samband med en slutredovisning 2027.
I fjol var siffrorna för kolinlagringen inte med i regeringens klimatredovisning, då SLU ännu inte gjort den så kallade tekniska korrigeringen. Men för bara en dryg vecka sedan blev uppdraget klart. Baserat på detta och olika scenarier för alltifrån skoglig tillväxt och avverkning landar Naturvårdsverket nu i ett underskott på mellan 63 och 71 miljoner ton koldioxid för marksektorn mellan 2021 och 2025 – som alltså ska läggas till underskottet på 0,4 ton koldioxid i ESR-sektorn.
”När vi räknar med underskott från markanvändningssektorn, som enligt gällande regler dras från ESR-budgeten, är Naturvårdsverkets samlade bedömning, utifrån scenariounderlaget, att ESR-målet inte nås”, skriver Naturvårdsverket i ett pressmeddelande idag, samtidigt som myndigheten flaggar för att scenarierna är ”behäftade med stora osäkerheter”.
”Väldigt tufft”
Så är målet fortfarande möjligt att nå? Syre ringde upp Magnus Nilsson, oberoende klimatanalytiker, som anser att det i varje fall i teorin är möjligt för Sverige att klara EU-lagstiftningen genom att snabbt införa ett parallellt nationellt utsläppsystem för den fossilbränsleanvändning som från 2027 kommer att omfattas av det nya utsläppshandelssystem som öppnas inom EU. Genom att ge utsläppsrätter motsvarande det återstående utsläppsutrymmet skulle försäljningen av fossila bränslen kunna begränsas på ett sätt som gör att EU-lagstiftningen efterlevs.
– Utsläppen kan per definition inte bli större än vad som motsvarar utgivningen av utsläppsrätter.
Med hjälp av ett sådant system skulle regeringen kunna begränsa försäljningen av fossila drivmedel så kraftigt att det skulle kunna kompensera för det stora underskottet inom skog och mark.
– Men i ett sådant system skulle utsläppsrätter antagligen bli väldigt dyra, priserna på drivmedel drivas upp. Det skulle svida rejält och bli väldigt tufft. Frågan är om det teoretiskt möjliga är en realistisk möjlighet, säger Magnus Nilsson.
Medlemsländerna vaktar på varandra
Men det finns också flexibilitet i lagstiftningen som innebär att om exempelvis andra länder överträffar sina mål, kan Sverige köpa deras överskott för att kompensera för underskottet. Om det kommer att finnas tillgängligt är dock osäkert, liksom vad det skulle kunna kosta. Det kan också visa sig att underskottet som SLU nu uppskattat och som Naturvårdsverkets underlag delvis bygger på, kan visa sig bli både större och mindre. Fler så kallade tekniska korrigeringar ska göras och sluträkningen inte skickas in förrän 2027. Magnus Nilsson förklarar det med att kunskapsläget hela tiden förbättras i hur kolupptaget ska mätas även om ingångsdatan inte ändras, vilket kräver återkommande uppdateringar av tidigare beräkningar.
– De som ordentligt kan det här i det här i vårt land får plats kring ett kaffebord så vi är lite i händerna på dem att göra det jobbet. Men jag uppfattar dem som väldigt skickliga, seriösa och med integritet.
De resultat Sverige skickar in 2027 ska sedan granskas av en teknisk kommitté och godkännas av EU-kommissionen i samråd med EU:s medlemsländer.
– Medlemsländerna kommer att vakta på varandra, det handlar om att alla länder ska vara lika inför lagstiftningen.
Övriga mål bommas också
Vid sidan av de två mål som redogörs för i artikeln så har Sverige fler åtaganden och mål att leva upp till – både vad gäller EU och nationella mål. Naturvårdsverket ser inte att Sverige når något av klimatmålen för 2030, 2040 och 2045. EU-åtagandet om att öka upptaget av kol i skog och mark gäller förutom 2021-2025 också för perioden 2026-2029 samt en punktmål för 2030. Men det är endast för perioden 2021-2025 som det sker en automatisk avräkning mot Sveriges åtagande gentemot ESR-sektorn till 2030. Med ESR-sektorn avses främst transporter, jordbruk och byggnader.
Naturvårdsverket
