Knubbsälar får skjutas – ska skydda omtvistat läppfiske

I årets licensjakt får 1 000 gråsälar skjutas, 250 fler än förra årets 750. Skyddsjakt tillåts på 200 knubbsälar och 200 vikare, enligt Naturvårdsverkets beslut. 

Förra året fattades inget beslut om generell skyddsjakt på knubbsäl och vikare, efter rekommendation från Havs- och vattenmyndigheten. Men nu har läget förändrats enligt Naturvårdsverket.

– Med ny kunskap om beståndsutvecklingen, bland annat en uppdaterad uppskattning av antalet vikare i Bottenviken och att populationstillväxten av knubbsäl på västkusten tycks stabiliserats, ser vi nu att skyddsjakt är möjlig, säger Christine Aminoff, handläggare på viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Som Syre nyligen berättat visar ny ännu opublicerad forskning från Göteborgs universitet att antalet knubbsälar minskar med 400 individer varje år – och att orsaken till det är okänd. Så i vilken grad går det då att säga att populationen på västkusten har stabiliserats?

– Vi har också lyft att det finns vissa osäkerheter med populationen. Det kan vara så att den har stabiliserat sig. Men det är fortfarande en ganska stor population och vi gör en bedömning att det finns skador som de orsakar och att en viss begränsad skyddsjakt fortfarande är möjlig. Men det är något vi följer och det är därför vi gör de här inventeringarna varje år, säger Christine Aminoff till Syre.

Naturvårdsverket begränsar jakten på knubbsäl i Västerhavet så att den inte får bedrivas söder om Helsingborg, för att skydda populationen i sydvästra Östersjön. Syftet med jakten är att ”förebygga och förhindra de skador som säl kan orsaka på småskaligt yrkesfiske och på känsliga fiskbestånd”, enligt Naturvårdsverket. Myndigheten skriver samtidigt i sitt beslut att ”det endast kan förväntas ha en relativt begränsad och tillfällig effekt mot skador och påverkan på fiskbestånd”. Men att skyddsjakt ändå kan vara en lämplig lösning då jakten kan få sälar att undvika de områden som nyttjas vid fiske och för att skydda fiskbestånd i känsliga områden.

Av beslutet framgår det också att de största skadorna knubbsälarna orsakar på västkusten är på läppfisket ”vilket är extra känsligt för sälangrepp då fångsten behöver vara i god kondition för export”.

”Osäkerheter med populationen”

Syre har tidigare berättat om det svenska fisket efter läppfisk, som fiskas för att exporteras levande i tankbilar så långt som Nordnorge, där de används som putsarfisk för att rensa laxlus. Något som nyligen väckt kritik av intervjuade experter också i Dagens nyheter.

Jakten fördelas

För vikare utökas jaktområdet till Gävleborgs län och licensjakten på gråsäl delas upp i två perioder. Den första perioden mellan 20 april till 20 maj och 6 juni till 14 september fördelas jakten länsvis så det blir en större spridning. Under den andra perioden, från 15 september till 15 januari, slås kvoterna som är kvar ihop till en nationell kvot. 

– Vi har gjort en avvägning mellan de yttranden som kommit in och tidigare erfarenheter av jakt på gråsäl. Till exempel rapporteras det under vår- och sommarperioden flest skador orsakade av säl inom yrkesfisket, men det behöver även finnas utrymme för jakt under hösten, för att skydda höstlekande fiskbestånd. En gemensam kvot under andra perioden möjliggör även att den totala kvoten fylls, säger Christine Aminoff i pressmeddelandet.

Regeringen gav i februari nya uppdrag till flera myndigheter med syfte att öka jakten på säl och skarv.