Den som har ”bristande vandel” ska kunna bli av med sitt uppehållstillstånd, och det ska också kunna vara skäl till att neka personer inresa i Sverige. Det föreslogs när den så kallade vandelsutredningen i dag presenterades för regeringen.
Sedan november 2023 har utredningen Skärpta krav på hederligt levnadssätt och ökade möjligheter till återkallelse av uppehållstillstånd tittat på hur man ska kunna skärpa reglerna för att få samt behålla ett svenskt uppehållstillstånd.
När utredningen i dag presenterades för migrationsminister Johan Forssell så inledde ministern med att sammanfatta de många förändringar som är på gång på migrationsområdet.
– Steg för steg så genomför vi nu det paradigmskifte i migrationspolitiken som vi fick väljarnas förtroende för att genomföra. En hel del har vi redan åstadkommit. Sverige hade i fjol den lägsta asylrelaterade invandringen sedan 1985, inklusive asylrelaterad anhöriginvandring.
Comeback för vandel
Utredningen lyfter ytterligare skärpningar på området.
Bland annat föreslås det att vandelsbegreppet återinförs i utlänningslagen och att det ersätter begreppen levnadssätt och misskötsamhet. Begreppet vandel togs bort år 2005 och i lagtexten föreslås nu att en tydligare definition läggas in, nämligen att en utlänning
”lever på ett hederligt och skötsamt sätt och därmed följer gällande författningar samt i Sverige verkställbara avgöranden och andra beslut av domstolar och myndigheter”.
Vad är då en bristande vandel? Utredningen vill inte ge exempel, då det riskerar att ge en för snäv tolkning, men utredare Robert Schött förklarade att det framför allt handlar om fall där en person kan utgöra ett säkerhetshot, till exempel om man medverkar eller har samröre med kriminella nätverk eller våldsbejakande organisationer.
Yttranden kan inkluderas
Här har utredningen också tittat på om även yttranden kan tas med. Robert Schött poängterar att flera yttranden som hotar landets säkerhet redan regleras i en rad andra lagar. Men utredningen konstaterar att vissa yttranden i sitt sammanhang bör kunna leda till ett återtaget eller nekat uppehållstillstånd. Det om de yttras i ett sammanhang som kan få ”vissa åtföljande konsekvenser”. På en fråga om vad det kan vara för konsekvenser svarar Johan Forssell att det till exempel skulle kunna handla om yttranden i samband med situationer såsom LVU-kampanjen, som fick en negativ påverkan på Sveriges säkerhet och förtroendet för de svenska myndigheterna.
Människorättsorganisationen Civil rights defenders håller just nu på att läsa igenom utredningen, och har inte hunnit med att läsa igenom alla detaljer. Men delen om huruvida yttranden ska ingå eller ej är enligt organisationen oklart.
– I utredningen står det att “Enbart straffbara yttranden bör beaktas som bristande vandel”, vilket i så fall vore positivt. Men i presentationen lades det också in att “även yttranden som i ett sammanhang med vissa åtföljande konsekvenser bör kunna ses som ett sådant hot mot säkerheten som kan ha betydelse för att vägra en utlänning rätt att resa in eller vistas i Sverige.” Sammantaget framstår det inte som helt tydligt vad som föreslås gälla, vilket i sig är väldigt problematiskt, säger Johnn Stauffer, chefsjurist och tillförordnad exekutiv chef på Civil rights defenders i ett mail.
Saknar tydlig definition
Han fortsätter:
– Om även yttranden som inte är kriminaliserade kan leda till utvisning, innebär det en inskränkning av yttrandefriheten som gör den beroende av medborgarskap. Det skulle skapa ett system där personer utan svenskt medborgarskap riskerar hårdare konsekvenser för sina åsikter, vilket strider mot principen om lika behandling inför lagen och i praktiken leder till en yttrandefrihet på olika villkor.
Bristande vandel kan enligt utredningen också handla om en ovilja att betala skulder (och som satts i system), missbruk av välfärdssystemet (såsom bidragsfusk) eller bristande regelefterlevnad, som exempelvis skulle kunna vara om man har ett missbruk och samtidigt vägrar ta emot den hjälp som samhället erbjuder.
Men även här är Civil rights defenders kritiska.
– Ett grundproblem med hela utredningen är vad som faktiskt innefattar vandel. Utredaren hävdar att begreppet vandel är tydligt definierat och att det finns en rättssäker process, men Civil rights defenders anser tvärtom att reglerna är ytterst vaga. Det gör det svårt både för handläggare att tolka lagen och för individer att veta vad som kan leda till utvisning. För att en lag ska vara rättssäker måste den vara tydlig, säger John Stauffer.
Ytterligare skäl till återkallat uppehållstillstånd
Även andra faktorer som inte inkluderas i vandelsbegreppet kan vara grund för ett återkallat uppehållstillstånd. Redan i dag kan det ske om personen ifråga lämnat oriktiga uppgifter eller utelämnat viktig information som påverkar beslutet om uppehållstillstånd. Det föreslås nu vidgas till att också innefatta information som lämnas från andra personer, såsom en anhörig, en arbetsgivare eller hyresvärd.
Dessutom föreslås regler som innebär att ett uppehållstillstånd kan dras tillbaka om förutsättningarna förändras. Till exempel om en student inte längre studerar, eller en person med arbetstillstånd inte längre arbetar.
I dag finns också tidsgränser för hur långt i efterhand som ett uppehållstillstånd kan dras in. De tas också bort enligt förslaget. Har man till exempel lämnat oriktiga uppgifter i sin ansökan om uppehållstillstånd och det kommer fram så kan man inte åberopa regeln som finns i dag, att det ska krävas synnerliga skäl ifall mer än fyra år passerat. Samma sak gäller vid fall där det förekommer hot mot rikets säkerhet. I dag krävs det synnerliga skäl för att dra tillbaka ett uppehållstillstånd om det gått mer än fem år.
Istället ska man inför ett beslut om återtagande ta hänsyn till om personen i fråga kan anses etablerad i Sverige.
– Det ska vara en fördel på det sättet, att en utlänning som valt att integrera sig i samhället på det sättet kan trots detta ändå då inte behöva få sitt uppehållstillstånd återkallat. Här kommer ju naturligtvis också barnperspektivet och den delen in, säger Robert Schött.
Texten har uppdaterats.
