Det svenska trygghetssystemet dalar internationellt. Numera är det flera andra länder som erbjuder bättre ersättningar vid exempelvis arbetslöshet än Sverige.
— Vi rör oss från den välfärdsmodell som vi är kända för internationellt, säger Kenneth Nelson, en av forskarna bakom en ny rapport från SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle.
Sverige är internationellt känt för att ha ett generöst ekonomiskt trygghetssystem, som en del av välfärdsstaten. Men nu visar forskare i en ny rapport att flera andra jämförbara länder har generösare ersättningar än Sverige.
— Det här är en dramatisk utveckling, säger Kenneth Nelson, professor vid University of Oxford och Stockholms universitet, under ett seminarium om rapporten.
Det gäller bland annat ålderspensionerna, arbetsskadeförsäkringen och försörjningsstödet, tidigare kallat socialbidrag, som i dag är lägre i Sverige än i flera andra länder. När det gäller föräldraförsäkringen sticker Sverige dock fortfarande ut med en mer generös nivå.
Urholkade inkomsttak
Forskarna lyfter också sänkningen av inkomsttaken i flera ersättningar. Om taket är lågt innebär det att hög- och medelinkomsttagare inte längre kan få en okej inkomst via det offentliga systemet om de skulle bli sjuka eller arbetslösa, utan måste teckna privata försäkringar, vilket redan sker i Sverige.
Det i sin tur minskar antagligen deras vilja att betala skatt över huvud taget. Det kan i förlängningen få konsekvenser för den svenska välfärdsmodellen, lyfter forskarna under seminariet.
— Det blir ett sluttande plan, säger Kenneth Nelson.
Olika argument
Ett argument emot att ha en hög arbetslöshetsersättning är att folk väntar längre med att ta ett jobb än om ersättningen är lägre, enligt forskning på individer. Men nyare forskning på samhällsnivå upptäcker inga sådana effekter på sysselsättningen, står det i rapporten.
Dessutom kan det finnas flera positiva effekter med det ekonomiska trygghetssystemet, lyfts i rapporten. Till exempel när det gäller stabiliteten i makroekonomin och bättre matchning mellan de jobbsökande och arbeten som de passar för – i stället för att de bara tar första bästa jobb – något som i förlängningen kan ge positiva effekter på hela samhällets ekonomi.
Högre bidrag i övriga Norden
Åtstramningen av de ekonomiska trygghetssystemen började under 1990-talskrisen. När det gäller det behovsprövade försörjningsstödet har i dag alla andra nordiska länder högre nivå på bidraget än Sverige. Dessutom når stödet färre behövande här. I andra länder brukar 40-80 procent av de som har inkomster under försörjningsstödsnivån ha stödet. Men i Sverige är det 30 procent.
Vad gäller arbetslöshetsförsäkringen är den mer generös i Finland, Frankrike och Nederländerna än i Sverige. Reglerna för att beviljas den har också stramats åt.
Även det svenska bostadsbidraget har sackat efter. I början av 1990-talet låg det över OECD-genomsnittet, men har därefter utvecklats långsammare än jämförelseländerna.
— Tyvärr förmår grundskyddet inte att flytta människor över fattigdomsgränsen, säger Kenneth Nelson, och syftar då på försörjningsstödet i kombination med bostadsbidraget.
Samtidigt ökar inkomstojämlikheten i Sverige och andelen som lever i relativ fattigdom har blivit fler, lyfter forskarna.
Framtiden
För att råda bot på urholkningen av den svenska ekonomiska trygghetsmodellen föreslår forskarna tre åtgärder; att det ska bli lättare att få ersättning än i dag, översyn av inkomsttaken och automatisk uppräkning av inkomsttaken på samma sätt som i pensionssystemet.
Det är också fullt möjligt att skrota det ekonomiska trygghetssystem som Sverige är känt för — med både offentliga inkomstförsäkringar och en grundtrygghet — till att mer efterlikna de anglosaxiska länderna, där det främst finns ett offentligt finansierat grundskydd, lyfter forskarna.
Men då efterfrågar de en tydlighet från politikerna om vart det barkar.
— Vi kan fortsätta den här utvecklingen så länge medborgarna är överens om att det är åt det här hållet vi ska gå, säger Kenneth Nelson.
Lågt minimistöd
Forskarna slår ihop försörjningsstödet och bostadsbidraget till vad de kallar för ett minimistöd, eftersom båda bidrag är behovsprövade, respektive inkomstprövade.
Minimistödet är lägre i Sverige än snittet av OECD-länderna, efter att bidragen korrigerats efter köpkraft, alltså vad pengarna räcker till i respektive land.
En lägre nivå på minimistödet än Sverige har bara Nya Zeeland, Frankrike, Storbritannien, Kanada, Italien, Frankrike och USA (i fallande storleksordning).
Högre minimistöd än Sverige har Schweiz, Danmark, Tyskland, Österrike, Finland, Nederländerna, Irland, Norge och Japan.
Japan är det enda land som har ett minimistöd som motsvarar 60 procent av den disponibla medianinkomsten i landet, vilket brukar ses som gränsen för relativ fattigdom.
Rapporten Grund- eller inkomsttrygghet? Svensk ekonomisk trygghetspolitik i historisk och internationell belysning av Kenneth Nelson och Sebastian SirénArtikeln har uppdaterats.
