När Natoländerna numera diskuterar kraftigt höjda nivåer på hur mycket medlemsländerna bör spendera på försvaret så kan Sverige behöva lägga långt fler miljarder än vad som planerats. Och till det kommer vi behöva låna, uppger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till TT.
Med det alltmer spända säkerhetsläget i världen så har diskussionerna kring hur stor del av BNP som Nato-länderna bör lägga på försvaret blivit alltmer intensiva. På ett Natomöte som planeras hållas i sommar tror många bedömare att miniminivån kommer att höjas, från 2 procent av ländernas BNP till 3,5 procent. För Sveriges del skulle det innebära omkring 60-70 miljarder mer i försvarsutgifter, utöver de drygt 140 miljarder per år som läggs nu.
– Vi kommer att behöva låna under några år för att snabbt komma upp i de nivåer som behövs, säger finansminister Elisabeth Sventesson till TT.
Hon tillägger att det på längre sikt måste finnas en stabil finansiering. Det kan bland annat innebära omflyttningar i budgeten.
I samband med vårpropositionen den 15 april ska regeringen lägga fram en plan för hur upprustningen ska betalas.
