Det är inte bara USA som skär ned på det internationella biståndet. Flera europeiska länder, bland annat Sverige, har minskat sina biståndsbudgetar, vilket riskerar att drabba globala hälsoprogram hårt. Organisationer som arbetar med malaria, hiv och tuberkulos varnar för katastrofala konsekvenser för de länder som är beroende av internationellt stöd.
Den senaste vågen av nedskärningar kommer i en tid då det globala biståndet redan står under press. Medan USA drastiskt skurit ner sina bidrag, hade många hoppats att Europa skulle fylla tomrummet. Istället ses en trend där flera av kontinentens största biståndsgivare vänder sig inåt och prioriterar nationella intressen. Det skapar stor oro för framtiden hos både internationella organisationer och de länder som är beroende av hjälpen.
Tidöregeringens ambition är att fram till 2028 sänka biståndsbudgeten med tre miljarder kronor efter att redan ha kapat budgeten med närmare en miljard. Den största bidragstagaren för svenskt bistånd väntas bli det egna Migrationsverket.
– Svenskt bistånd har förlorat sin riktning. När regeringen väljer att lägga mer än dubbelt så mycket biståndsmedel på inhemska kostnader för migration än på demokrati och mänskliga rättigheter i världen, då har någonting gått snett, säger Diakonias generalsekreterare Mattias Brunander i ett pressmeddelande.
Flera länder skär i biståndet
USA:s biståndsmyndighet USAID, som stod för mest bistånd i världen, är i spillror efter att USA, från att ha fryst allt bistånd, nu beslutat att avbryta 83 procent av sina program.
Även Storbritannien är ett av de länder som gör omfattande nedskärningar. Premiärminister Keir Starmer har aviserat att biståndet ska minska från 0,5 till 0,3 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) 2027. Nederländerna planerar att skära ner sitt bistånd till 2029 för att prioritera nationella intressen, och Belgien har redan minskat utvecklingssamarbetet med 25 procent, rapporterar Euronews.
Frankrike har valt att skära ned sitt bistånd med 35 procent och planerar dessutom en genomgripande granskning av befintliga program. Schweiz har beslutat att avsluta biståndsinsatser i Albanien, Bangladesh och Zambia senast 2028.
Nedskärningarna betyder att globala hälsoprogram, som 2023 stod för cirka 10 procent av allt utlandsbistånd, nu måste konkurrera om en allt mindre budget.
Dr Michael Adekunle Charles, chef för RBM Partnership to end malaria, beskriver för Euronews situationen som ”ytterst allvarlig” för afrikanska länder där malaria är vanligt. Med minskat bistånd kan viktiga insatser som myggnät och medicinering bli lidande.
Ny modell
Tidigare erfarenheter ger en bild av vad som kan vänta. Vid Storbritanniens senaste nedskärningar 2021 stoppades utbildning av hälsovårdspersonal i Nepal och Myanmar, ambulanser i Sierra Leone stod utan bränsle och 80 procent av finansieringen till vatten- och sanitetssatsningar försvann.
Jesper Sundewall, global hälsoforskare vid Lunds universitet, uppger för Euronews att biståndsmodellen behöver förnyas för att matcha dagens politiska landskap.
”Synen på bistånd är på väg att bli föråldrad,” säger han och påpekar att fler utvecklingsländer behöver ta ett större ansvar för sin egen hälsovård.
Samtidigt varnar Jean Van Wetter, chef för den belgiska biståndsorganisationen Enabel, för att nedskärningarna kan få långvariga konsekvenser.
”Det tar tid att bygga upp hälsosystem, men det kan raseras mycket snabbt om finansieringen försvinner,” säger han.
