De sju haven är ett uttryck utan all geografisk precision, och det har ofta också gällt deras namn. Men bakom varje namn finns i alla fall en historia.
Mexikanska golfen har den kallats sedan 1600-talet, bukten som ligger mellan Kuba, Mexiko och USA. Den fick det namnet av sjömän som passerade bukten på väg till Mexiko, och ingen har haft några invändningar sen dess. Inte förrän helt nyligen när ni vet vem ville pinka in världskartan.
Det är nog ingen slump att hans eget Mar-a-lago ligger vid Mexikanska bukten. Kanske stod han där en kväll på sin strandklubb och såg ut över havet, pinkade en skvätt i det och tänkte att presidentens eget hav borde heta Amerikanska golfen.
Havet som omgav allt land
Men vem är det som bestämmer vad hav och andra stora vatten ska heta egentligen? Atlanten, som Mexikanska golfen är en del av, är världens näst största hav, och den första som nämnde det i en skrift som finns dokumenterad var den forngrekiska skalden Stesichoros, som skrev om Atlantikoi pelágei, Atlantiska havet, på 600-talet före Kristus.
Hundra år senare skrev historikern Herodotus om Atlantis thalassa, Atlanthavet, att det var det hav som omgav allt land. Namnet syftade på titanen Atlas, som ledde titanernas kamp mot de nya gudarna, och som straff fick bära himlen på sina axlar.
Staden Atlanta ligger inte vid Atlantens kust utan långt inåt landet i den amerikanska delstaten Georgia. Den grundades 1837 i slutet på Western & Atlantic railroad, och fick namnet Marthasville efter guvernörens dotter. Sen kom den att kallas Terminus eftersom järnvägslinjen tog slut där, men det kändes kanske lite väl terminalt som namn på en stad. I alla fall ändrades namnet igen, den här gången till Atlanta, efter järnvägslinjen.
Namnet verkar ändå inkonsekvent – om slutstationen inte låg vid Atlanten, varför kallade man överhuvudtaget järnvägen Western & Atlantic? Det finns ett svar, men vi lämnar den amerikanska järnvägshistorien och vänder tillbaka till havet.
Södra delen av Atlanten kallades Etiopiska havet, Etiopiska sjön eller Etiopiska oceanen fram till 1800-talets början. Etiopien ligger visserligen inte vid Atlanten, men på den tiden kallades hela Afrika för Etiopien, så det gick bra ändå. På engelska kartor från upptäcktsresornas tid heter havet Great western ocean, Stora Västerhavet.
Kattluckan och Grodhavet
I dag kallas Skagerrak och Kattegatt utanför den svenska västkusten för Västerhavet. Skagerrak och Kattegatt var från början olika namn på samma havsområde – Skagerrak var mer officiellt och Kattegatt var ett namn som sjömän använde lite på skoj. På nederländska var det ett ord för ett hål i en vägg eller en dörr där katten i huset kunde slinka in, en kattlucka. På sjön användes det om smala passager och farvatten som var trånga eller svåra att ta sig igenom. På 1800-talet blev namnen mer konsekventa på sjökorten. Skagerrak i norr, Kattegatt i söder. Men det är inte helt självklart var gränsen går.
På andra sidan om Sverige ligger Östersjön, som också består av flera mindre havsområden med namn som Bottniska viken, Finska viken, Ålands hav, Rigabukten och den så kallade egentliga Östersjön. Vid Finska viken ligger Sankt Petersburg, Helsingfors och Tallinn, men ester och ryssar kallar den Finska viken på sina respektive språk.
Östersjön ligger öster om Sverige men väster om Finland, men heter ändå likadant på finska – Itämeri. På estniska heter det däremot Läänemeri, som betyder Västerhavet, och på engelska heter det Baltic sea. Men Baltic sea är större än det vi brukar kalla Östersjön. Kattegatt räknas till exempel in, men inte Skagerack. Inom oceanografin talar man även på svenska om Baltiska havet, med samma definition.
Åtminstone på min inre världskarta är Östersjön ett hav, om än ett innanhav, och Mexikanska golfen är en havsvik. Det kanske inte förvånar någon annan, men det förvånade i alla fall mig att Mexikanska golfen är mer än fyra gånger så stor som Östersjön.
Grodhavet kallas Östersjön ibland av båtfolk med vidare vyer, som tycker att ett hav ska vara större, saltare, öppnare. Fast något grodparadis är det inte. Grodor tål bräckt vatten, men Östersjön är för stor för dem.
Det stora, stilla havet
Stilla havet är ännu större, det största och djupaste av jordens alla hav. Det upptar nästan en tredjedel av jordens yta, och sträcker sig från Arktis till Antarktis. Det fick sitt namn av Ferdinand Magellan, en sjöfarare och upptäcktsresande från portugisiska Sabrosa.
Han seglade västerut från Europa mot Sydamerika i augusti 1519, i hopp om att kunna nå Stilla havet och komma till Kryddöarna, de indonesiska öar som i dag kallas Moluckerna. I själva verket var det fem fartyg med en besättning på hundratals personer som gav sig ut på resan, och den blev lång och dramatisk.
Efter mer än ett år fann sjöfararna till slut det sund som skiljer Eldslandet från det sydamerikanska fastlandet. Det var trångt och svårnavigerat, kanske kunde det ha fått heta Kattegatt på portugisiska om stämningen ombord hade varit lite mer skämtsam. Ett av fartygen fick vända om, men de fyra andra tog sig igenom efter en månad, och framför dem låg den stora, stilla oceanen. På stränderna brann eldsländarnas eldar.
Sedan började de verkliga svårigheterna, och Magellan kom aldrig fram till Moluckerna. Besättningen hamnade i ett krig mellan invånarna på två filippinska öar och han dog i strid med ett spjut i bröstet. Men två av fartygen seglade vidare och kom fram till slut, nästan två år efter att de gett sig iväg från Portugal. Det var bara ett av dem som till slut kom hem igen.
Entydighet
Det är ingen särskild som bestämmer vad haven och bukterna ska heta. Det händer att något land vill döpa om ett havsområde av territorialpolitiska skäl, men det är inte så vanligt. Sedan 2011 kallar Filippinerna till exempel Sydkinesiska havet för Västfilippinska havet istället.
Men när man gör väderprognoser eller utfärdar navigationsvarningar behöver man vara entydig, och därför håller två internationella organisationer på att definiera vilka hav som ligger var – World meteorological organization (WMO) och International hydrographic organization (IHO). Det tar nog ett par år till, skrev Sjöfartsverket på sin hemsida 2019. De är inte klara än, men jag hoppas att de inte väntar in någon tokig gubbe som vill pinka revir i Mexikanska golfen.
