Sveriges försvarsbudget uppgår i år till 138 miljarder kronor. Vad hade du velat satsa 138 miljarder på om du satt i regeringen?
– Sveriges stora problem stavas vård skola omsorg, uteblivet klimat- och miljöarbete samt bristande integration. Jag hade lagt en rejäl slant på upprustning av järnvägen och tagit kostnaden för återförstatligande, samt satsat samma rejäla slant på förebyggande arbete bland barn och ungdomar i utanförskapsområden. Det kostar säkert också en hel del att slänga ut privata vinstintressen från vård och skola men det hade varit väl använda pengar!
Anna-Carin Hall, 64 år, Pressansvarig på Kvinna till kvinna
– De senaste åren av pandemi, inflation och en politik som har utarmat en redan hårt ansträngd välfärd har bidragit till en ökad fattigdom. Jag vill att pengarna används till satsningar på förskola, grundskola och primärvård. Civilsamhället har tagit ett extra stort ansvar när det sociala skyddsnätet försvinner, därför vill jag också stötta organisationer i civilsamhället som kompenserat för det som välfärdsstaten ska tillhandahålla.
Teysir Subhi, 37 år, Lärare och f.d. partiledare för Feministiskt initiativ
– Till att börja med kan krigsutgifterna halveras. Då återstår 70 miljarder. De behövs till kommunerna, sjukvården inkl. tänderna och för att stärka social omsorg i vid bemärkelse.Men mest underfinansierad är nog bostadsförsörjningen som idag får 6 på väg mot 2 miljarder. Där krävs en storsatsning för att lösa bostadsbristen och halvera hyrorna. Kanske 10 av de 70 miljarderna. På längre sikt kan vi lämna NATO och skrota det militära försvaret. Det öppnar för ytterligare satsningar på välfärden.
Jan Strömdahl, 88 år, f.d. ordförande för Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen
– Jag hade lagt pengarna på omställning av vårt samhälle så att vi bättre kan hantera klimatkrisen och att utveckla kompetens och regleringar kring AI, eftersom klimat och AI är de i nuläget största hoten. Ryssland är farligt, men ännu mer riskabelt är klimatkrisens kommande konsekvenser och en AI-utveckling som går bortom mänsklig kontroll.
Martin Smedjeback, 51 år, Save Movement Sverige
– Jag delar regeringens syn på att försvaret är en viktig satsning. Men samtidigt som budgeten för försvaret ökar, ser vi hur miljöbudgeten har minskat med 7,3 miljarder sedan regeringen tillträdde – samtidigt som fossila subventioner ökar. Att investera i vår säkerhet bör gå hand i hand med att skydda vår planet. En trygg framtid kräver både försvar och en ambitiös klimatpolitik.
Tove Ahlström, 47 år, Senior hållbarhetsexpert, Just Sustainable AB
– Som ett led i en fortsatt nedtrappning vill jag halvera försvarsbudgeten, begära utträde ur NATO och säga upp DCA-avtalet, Kvarvarande 69 miljarder bör användas till att bygga långsiktig säkerhet genom stärkt självförsörjning, gemenskap och självtillit i Sveriges lokalsamhällen. 1) Regenerativt jord- och skogsbruk genom omställningsstöd, forskning och utbildning samt naturreservat/naturvård. 2) Stöd till studieförbund, lokal kultur och återinfört tidningsstöd. 3) Järnvägssatsning i hela Sverige.
Gunnar Brundin, 76 år, Talesperson för Partiet Vändpunkt
Jag hade satsat pengarna på vård, skola, omsorg samt ett Sverigekort för kollektivtrafiken parat med utbyggnad av kollektivtrafiken där den är som minst pålitlig. Vi måste återuppbygga välfärdssamhället och göra det lätt att leva klimatsmart så omställningen blir en folksport. Blir pengar över bygger vi enorma mängders solceller så vi kan tränga bort sämre el.
Robin Zachari, 42 år, Kanslichef för Skiftet
– Regeringen skär i biståndet för att finansiera upprustningen. Jag hade gjort tvärtom. Starkt civilsamhälle, robust demokrati, hållbar och rättvis fördelning av resurser skapar förutsättningar för fred. Biståndet bidrar till detta, men det gör inte den militära upprustningen. Vi måste bredda begreppet säkerhet för att inkludera alla typer av hot, såsom klimatförändringar och utrotning av biologisk mångfald. Så att vi kan säkra framtiden på riktigt.
Evelina Sartori Valck, 31 år, Kommunikatör på Framtidsjorden
– Militärbudgeten har mer än fördubblats de senaste fem åren, nu talar man om ytterligare kraftig upprustning. Det finns skäl att besinna sig. Kapprustning leder inte till säkerhet utan ökar risken för krig. En viktig lärdom efter andra världskriget var att fred och säkerhet måste byggas genom globala överenskommelser. Detta system borde Sverige bidra till att försvara när det nu hotas. Satsa militärpengarna på det och på att minska de snabbt växande klyftorna.
Henry Ascher, 71 år, Barnläkare och forskare
– Förebygga AI-hot, massförstörelsevapen, bioterrorism och andra x-risker. Stärka resiliensen med allfed.info, solvärme, cykelnorm, vegonorm, lika rätt och mindre reklam. Prata med främlingar. Omfördela mer skolstöd till lägre årskurser. Mer lek och testbaserat lärande. Motverka odemokratiska och miljöskadliga ”handelsavtal”. Ta steg för kortare arbetstid, basinkomst och klimatransonering. Testa mer än utred. Tillämpa tillräcklighet, tillit, samarbete och vetenskap. Total kostnad: 20-100 miljarder, så delar av försvarsbudgeten består. Främjar fred bättre och ger stora vinster i längden. För mer resurser: Försvåra rikas skatteflykt, återta pengaskapandet från storbankerna, m.m.
Göran Hådén, 44 år, Grön debattör
