Viktor Jonsson hängdes ut i Expressen efter en klimataktion, och Yttrandefrihetsjuryn ansåg att tidningens ansvarige utgivare skulle dömas för grovt förtal. Istället friades han helt. Högsta domstolen vägrade ta upp fallet, och Viktor Jonsson skriver att han har förlorat hoppet om upprättelse.
DEBATT. Vad är demokrati? Gör en snabb dykning i juridiken och du får upp principer som likhet, legalitet och förutsebarhet. Det betyder att alla ska behandlas lika, makthavare ska ta beslut som följer lagarna och vi ska därmed kunna förutse vad som händer om vi begår en handling. I min omfattande förtalsprocess mot Expressens ansvariga utgivare visade det sig att Sveriges högst beslutande domare säger att han ”tycker” att han kan omtolka lagen för att fria Expressens chefredaktör.
Jag var en av tolv personer som blockerade E4 norr om Stockholm före valet 2022. Det kom en ambulans som bilköerna hindrade och sen spreds lögnen via polisen om att vi dödat en patient. Jag var en av många som häktades i fem veckor för sabotage. Redan när vi bara var misstänkta valde Expressen att hänga ut oss klimatdemonstranter i Återställ våtmarker som brottslingar med våra namn, stora foton, hemska rubriker, brott vi var misstänkta för, bostadsort och yrke. Det här händer inte längre i Mediesverige, med undantag för klimataktivister, trots att vi ska ha ett särskilt skydd som miljöförsvarare under FN:s Århuskonventionen.
Vi klimataktivister är människor som är mycket engagerade för ett demokratiskt samhälle både på arbetet och fritiden. Många är lärare, aktivt kristna, scouter, forskare, företagare och några är till och med poliser och en och annan advokat. Tyvärr behandlas vi som protesterar störande, för klimatomställning och mot fossilindustrin, generellt som förbrytare, trots att praxis i Europadomstolen säger att vi inte ska straffas.
Under nära två år har jag själv drivit en mycket omfattande förtalsprocess mot Klas Granström som är ansvarig utgivare för Expressen. Yttrandefrihetsjuryn, som består av nio lottade politiker, ansåg att han skulle dömas för grovt förtal, men juristdomarna i tingsrätten sänkte hans dom till förtal av normalgraden. Jag fick varken en enda krona i skadestånd eller ersättning för allt mitt arbete. Klas fick uttala sig i en rad medier och säga sin åsikt på SVT:s Kulturnyheterna på bästa sändningstid, men ingen ringde mig, som var brottsoffret.
Efter att både jag och Klas svindyra advokat överklagat blev det huvudförhandling i Svea hovrätt. Där friades han helt i en dom där domarna helt bortsåg från själva uthängningen av mig och i domskälen förde ett felaktigt och rörigt resonemang om att det varit helt rätt av Expressen att publicera felaktiga brottsuppgifter om mig, helt emot juryns bedömning.
Jag började fundera kring juryns roll och kollade Tryckfrihetsförordningens 12 kapitel där prövningen även i yttrandefrihetsmål beskrivs. Där finns den korta, tydliga paragrafen: ”6 § Om tingsrättens dom överklagas, får högre rätt inte frångå juryns bedömning i större utsträckning än tingsrätten. Lag (2018:1801).”
Eftersom hovrätten frångått juryns utslag i större utsträckning än tingsrätten överklagade jag till Högsta domstolen och trodde nog dom skulle återförvisa målet till hovrätten för omprövning när det var så tydligt att hovrätten gjort en grov miss. Men en ensam domare beslutade torrt att dom inte beviljade prövningstillstånd.
Mitt nästa steg blev att klaga till Högsta domstolen över domvilla för grovt rättegångsfel. Men nu beslutade tre justitieråd att avslå min klagan. Deras kortfattade skäl är motstridiga och jag kan inte utläsa någon förklaring av 6 § i TF:s kapitel 12:
“Enligt bestämmelserna i 12 kap. 3–6 §§ tryckfrihetsförordningen om prövningen i tryckfrihetsmål är en högre instans bunden av juryns utslag i samma utsträckning som tingsrätten. Regleringen innebär att ett fällande juryutslag får ändras i mildrande riktning av såväl tingsrätt som hovrätt, medan ett friande utslag är till alla delar bindande. Hovrätten har alltså haft rätt att ändra tingsrättens dom på det sätt som skett.”
Någon förklaring till med vilken rätt domarna får tolka 6 § till att hovrätten får mildra tryckfrihetsjuryns utslag i större utsträckning än tingsrättens ger inte HD:s beslut. Därför ringde jag upp justitierådet Gudmund Toijer, en av dom tre domare som tagit beslutet att avslå min klagan över domvilla. Han svarade mig att man måste läsa 6 § ställd i sitt sammanhang och att det var därför dom har hänvisat till alla paragraferna under avdelningen ”Prövning” i kapitlet i Tryckfrihetsförordningen. Han menar att läser man dom paragraferna i ett sammanhang så måste man förstå det så att även hovrätten, precis som tingsrätten, kan frångå juryns bedömning i mildrande riktning. Han sa att dom inte lutade sig mot praxis, och något stöd i förarbetena hänvisade han inte heller till. Med den bristande förklaringen borde Högsta domstolen ha beviljat mig prövningstillstånd för att skapa ett tydligt prejudikat. För det är nämligen Högsta domstolens viktigaste uppgift att bestämma hur lagar som är otydliga ska tolkas i olika sammanhang.
Får en domstol omtolka en tydlig lagparagraf som består av en kort mening? Får en domstol alls tolka en tydlig paragraf som inte går att missförstå? Jag har försökt nå några professorer och experter i yttrandefrihets- och konstitutionell rätt för att höra deras syn på saken, men inte lyckats. På Wikipedia och Lawline är ”lagtolkning” processen att tolka en lagbestämmelse när betydelsen inte framgår tydligt i lagtexten. Det måste ju innebära att det som står i 6 § gäller, eller?
Jag har lagt en hel månads arbetstid på förtalsprocessen för uthängningen av mig i Expressen. Jag har fått betala alla kostnader själv utan någon hjälp av staten. Den 13–14 mars har jag ytterligare en förtalsrättegång i Stockholms tingsrätt mot Samnytts ansvariga utgivare för två publiceringar, som på vissa sätt är grövre än Expressens uthängning, men på vissa sätt mindre grova. Nu när Expressens ansvarige utgivare friats i strid med juryns beslut känner jag inga förhoppningar om att få upprättelse. Även det målet är redan mycket omfattande.
Det är tillräckligt orättvist att en person utan en smärre förmögenhet är nästan helt rättslös mot stora mediers påståenden och lögner. En riskerar inte bara att förlora på grund av vilka namn på politiker som dras i en tombola, en riskerar dessutom att få betala sexsiffriga belopp för motsidans kostnader, vilket jag drabbats av. Att Högsta domstolen nekar prövning i ett mål där allt hänger på en tydlig grundlagsparagraf som justitierådet säger att han ”tycker” ska tolkas i sitt sammanhang med dom tidigare paragraferna (ja han säger så) är farligt. Risken att allmänheten förlorar förtroendet för rättsväsendet är inte bara trolig, den är nästan garanterad.
