I Rom startar under tisdagen del två av FN:s konferens om biologisk mångfald, COP16, med målet att lösa de frågor som inte blev klara under mötet i Cali, Colombia, i november.
Det blev ett abrupt slut på FN:s möte om biologisk mångfald i Cali i Colombia i november, när mötet drog ut på tiden och det till sist inte fanns tillräckligt många delegater kvar för att fatta beslut. Viktiga frågor som hur man ska kunna genomföra de mål som sattes upp 2022 i Montreal (Kunming-Montreal-ramverket ) och hur det hela ska finansieras sköts på framtiden. I dag börjar ett tre dagar långt möte i Rom, COP16.2, som ska försöka lösa dessa knutar.
Att få till mekanismer för hur världen ska tillföra pengarna som behövs för att uppfylla målen i Kunming-Montreal-ramverket lär bli den viktigaste, och svåraste, frågan. Här råder bland annat stor oenighet om huruvida man ska inrätta en ny fond för det hela, eller om man ska använda redan befintliga.
– Förhandlingarna i Rom måste leda till en snabb och rättvis finansiering av det globala ramverket för biologisk mångfald. Ramverket är mer än bara ambitioner, det är vår plan för en hållbar och rättvis framtid. Vi har inte råd att låta detta glida oss ur händerna och vi har heller inte många år på oss, säger Ankin Ljungman, policychef på Världsnaturfonden WWF Sverige, i ett pressmeddelande.
Även Greenpeace ser finansieringsfrågan som viktig att lösa.
– Ett misslyckande med att göra framsteg på finansområdet, när vi står inför en biodiversitetskris, fördömer bara planeten allt längre på en väg mot ökad naturförlust och artutrotning. Samtalen i Rom måste visa på ambition, snabba framsteg och globalt samarbete. Halvmesyrer är inte acceptabla; ny och ytterligare finansiering behöver nå ut till både natur och människor, säger An Lambrechts, chef för Greenpeaces COP16-delegation, i ett pressmeddelande.
Behöver planeras, genomföras och mätas
Greenpeace betonar i sitt pressmeddelande också att det är viktigt att man nu beslutar om att se till att finansieringen kommer igång från de rika länderna till världens mest fattiga länder. Siffror man talar om i detta sammanhang är 20 miljarder dollar årligen från 2025 och 30 miljarder dollar från 2030. Organisationen vill också se att men tar tag i frågan om att minska världens skadliga subventioner som i slutändan skadar den biologiska mångfalden.
Även andra viktiga frågor sköts upp under mötet i Colombia. Däribland hur man ska mäta den biologiska mångfalden i världen och vilka framgångar som görs i arbetet med att nå målen. Även frågor som rör planering, övervakning, rapportering och översikt kommer att diskuteras. Och planering och genomförande är något som behöver göras också på hemmaplan, menar WWF.
– Inför COP16 i Colombia i oktober skulle Sverige ha lämnat sin nationella handlingsplan (NBSAP), vilket man ännu inte gjort. Regeringen har lovat att det ska ske under 2025. Nu behöver man se till att det görs och att den blir ambitiös, säger Åsa Ranung, policyexpert inom biologisk mångfald på WWF Sverige.
Samtidigt så gjordes även några framsteg under mötet i Colombia. Bland annat beslutade man om Cali-fonden, som ska se till att länder får ersättning när företag (exempelvis inom läkemedelsbranschen) använder genetisk information från olika arter som finns i landet. Denna fond väntas lanseras under mötet i Rom.
