Den klimat- och miljöpolitik som kändes möjlig när Greta satte sig utanför riksdagen känns mindre möjlig i dag. Presidenten som har mottot ”Drill, baby, drill” löper amok på ett sätt som är mer skrämmande än någon fantasi. De fönster som verkade stå på glänt till det möjliga har stängts.
I förra veckan presenterade EU-kommissionen en ny vision för livsmedelssystemet. Dess föregångare som kom 2020 hade fullt fokus på hållbar omställning. Det verkade så möjligt för bara fem år sedan. Den vision som nu presenterades är färgad av Rysslands anfall på Ukraina, säkerhet och ekonomi, och av frammarschen för extremhögern. Visionen utlovar visserligen att EU:s föråldrade djurskyddslagar ska uppdateras, men trots djurindustriernas påverkan på klimat och miljö riskerar dessa att få ett frikort att fortsätta med sina utsläpp. Kött- och mjölkproduktionen riskerar att intensifieras genom ny teknik snarare än att låta fler kor få vistas utomhus.
I Sverige hotas kornas rätt att beta ute på sommaren och det var länge sedan jag hörde en regering prata om djurskydd som ett moraliskt åtagande vi har som samhälle. Kor omnämns istället som ”beredskapslager”. Synen på djur kan knappast bli mer instrumentell.
Jag återkommer gång på gång i tanken till en vetenskaplig artikel av Saskia Stucki, forskare inom internationell humanitär rätt, där hon i en fantastisk analys drar slutsatsen att för djuren råder ständigt krigslagar. I motsats till att krigslagar inom humanitär rätt är undantag från de vanliga lagar som råder i ett normaltillstånd av fred så finns det inga motsvarande fredslagar för vårt förhållande till djuren. Djuren exploateras ständigt. Stucki påpekar att våra animal welfare laws snarare är animal warfare laws. Liksom krigets lagar reglerar de organiserat extremt våld och har ett politiskt eller ekonomiskt syfte.
Kan vi föreställa oss att vi skulle kunna ha en fredslag för djuren? Det skulle vara en djurskyddslag som aktivt skyddar djurs rätt till sina egna liv och skyddar dem mot att exploateras för mänskliga syften. Konflikter med vilda djur skulle behöva lösas utan våld. En sådan fredslag skulle ge helt nya förutsättningar för mänskligheten att samexistera med djur och natur, och bidra till en utväg ur klimatkrisen.
Överraskande nog kom en studie förra året som visar att hela 80 procent av svenskarna anser att erkännande av rättigheter för djur och ekosystem är en önskvärd framtidsvision. Det verkar alltså möjligt för de flesta att föreställa sig någon form av fredslagar för djuren.
Masha Gessen (DN 19/2) skriver apropå utvecklingen i USA att trots att omvärlden förändrats, kanske oåterkalleligt, så är det fortfarande möjligt att hålla kvar vid värderingar och fakta, och inte lyda. Vi behöver fortsätta att föreställa oss fred med djur och natur. Även om mycket som verkade möjligt känns omöjligt nu är det fortfarande möjligt att inte anpassa våra tankar och värderingar.
För vetenskap och fakta, samt för medkänsla över artgränser.
För en skrämmande tid.
