
På måndag startar en rättegång som kan tvinga Greenpeace i USA att läggas ner, och även få konsekvenser för aktivism och yttrandefrihet i landet. Drygt 3 miljarder kronor vill det amerikanska fossilbolaget Energy transfer ha i skadestånd från Greenpeace – som anklagas för att ha lett protester mot en pipeline.
För Greenpeace råder ingen tvekan om att det handlar om en Slapp-process, det vill säga Strategic lawsuits against public participation – juridiska processer som helt enkelt är ämnade för att få tyst på kritiker och den offentliga debatten.
Den fem veckor långa förhandlingen som nu startar i en domstol i North Dakota har en lång bakgrund. Det började 2014, när pipeline-företaget Energy transfer ansökte om att få bygga Dakota access pipeline, en oljeledning som skulle transportera olja från oljefälten i staten North Dakota, ned mot staten Illinois i mellersta USA och vidare ned till sydkusten vid Mexikanska gulfen. På vägen skulle den bland annat korsa reservatet Standing rock, där bland annat flera Sioux-stammar bor.
Det hela skapade enorma protester, från urfolk i hela landet såväl som miljöaktivister, kändisar och politiker, något som Syre skrivit om vid flera tillfällen. Standing rocks Sioux-stam lämnade också in en stämningsansökan mot projektet.
Ett tag såg det ut som att pipelinen skulle stoppas. En domstol kom i alla fall fram till att sträckningen skulle behöva tas om. Dessutom såg president Obama till att stoppa utbyggnaden, som en av de sista sakerna han gjorde innan Trump tillträdde sin första mandatperiod.
Trump blandar sig i
Men Trump såg till att riva upp Obamas beslut. Därefter gick utbyggnaden snabbt. I juni 2017 var oljeledningen igång.
Värt att notera, skriver Greenpeace i en sammanfattning av händelseutvecklingen, är att Energy transfers vd, Kelcy Warren, hade donerat 250 000 dollar till Trumps presidentvalskampanj. Donationerna har därefter fortsatt, och enligt en lista som Forbes har gjort så uppgår hans donationer nu till 5,8 miljoner dollar (närmare 62 miljoner kronor), vilket placerar honom som nummer fem på listan över miljardärer som donerat mest till Trump.
Men Energy transfer nöjer sig inte med att vara igång. De lämnar istället in en stämningsansökan mot Greenpeace, som de anklagar för att ha varit drivande motor bakom protesterna. De kräver 300 miljoner dollar i ersättning för att installationen av oljeledningen försenats efter protesterna.
Greenpeace har återkommande nekat till anklagelserna och menar att stämningen försöker dölja det faktum att protesterna letts av urfolk, som enligt internationella konventioner har rätt till sin mark.
Stämningsansökan avslogs 2019 av en federal domstol, men kort därefter lämnade Energy transfer in en nästan identisk stämning till en domstol i North Dakota. Det är denna process som nu tar sin början.
Omfattande stöd för Greenpeace
Under de senaste åren har över 330 000 personer och 450 organisationer skrivit under ett öppet brev som fördömer Energy transfers stämning som ett ”missbruk av rättssystemet och ett flagrant försök att tysta ner legitimt arbete för att skydda människor och vår planet”.
Oron från olika bedömare över rättegångens eventuella utgång handlar framförallt om vad det kan få för effekt på yttrandefriheten och aktivismen överlag.
– Det här fallet är ett emblematiskt exempel på en Slapp-process – ett sätt för rika och mäktiga människor att använda sig av rättssystemet som ett vapen för att tysta sina kritiker genom att dra dem genom långa, stressiga, dyra rättstvister där en vinst nästan är irrelevant, säger Kirk Herbertson, advokat på Earth rights international, till The Guardian.
Han tillägger:
– Det här var inte ett Greenpeace-event. De kontrollerade inte vad människorna som kom (till platsen) gjorde … det finns ingenting i domstolshandlingarna som visar att Energy transfer lidit verklig skada på grund av åtgärder från Greenpeace. Det här ärendet känns mer som en troféjakt och ett försök att stänga ner yttrandefriheten snarare än ett verkligt försök i god tro att söka rättsmedel för skada.