Vad händer om Trump dikterar freden?

Ljusglimtarna är få i ett mörkt världsläge, där antalet konfliktrelaterade dödsfall ökar, fler länder upprustar och krig rasar. Det dramatiska världsläget har dessutom accelererat i och med USA:s och Rysslands möten utan både Ukraina och Europa.

Dan Smith, professor i freds- och konfliktforskning och chef för Stockholms internationella fredsinstitut, förkortat Sipri, har arbetat med fredsfrågor i 50 år.

– I korthet beror osäkerheten i världen främst på rivaliteten mellan stormakterna, ökad fattigdom och en ekologisk kris, säger Dan Smith.

Ökade spänningar gör också Sipris arbete med att ta fram tillförlitlig information och analyser samt vara ett forum för samtal viktigare än någonsin, menar han.

– Konflikter är inte problemet. Utan konflikter utvecklas vi inte som samhällen. Det svåra är att hantera konflikter utan våld och att skada varandra och framtiden, säger Dan Smith.

Varför tror du att konflikter ökar?

– En orsak är att ojämlikheten ökat de senaste två decennierna. Det skapar konflikter, som leder till våld. Exempelvis minskade antalet hungriga i världen varje år från 1990 till omkring 2015, då började det öka igen.

”Befängt kriga mot Danmark”

Kerstin Bergeå är ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen, som arbetar för nedrustning och som grundades 1883 som en reaktion mot planer på ökade försvarskostnader.

– Fred är ett aktivt arbete som måste göras varje dag. Det finns ett begrepp inom forskningen, negativ fred, det vill säga att leva i en frånvaro av direkt våld, men vårt långsiktiga mål är positiv eller hållbar fred, där samhällen hittar vägen genom konflikter med hjälp av civila strukturer, institutioner och normer, säger Kerstin Bergeå.

Begreppen positiv och negativ fred myntades av fredsforskaren Johan Galtung. Den positiva freden innebär frånvaro av strukturellt våld, där förtryck och samhälleliga orättvisor inte hindrar uppfyllandet av mänskliga rättigheter eller orsakar fysisk eller psykisk skada.

En hållbar fred mellan länder kännetecknas av frånvaro av militär upprustning och att utesluta väpnad konflikt, enligt Svenska freds.

– Sverige och Danmark är de två länder som haft flest krig historiskt, men i dag känns det befängt att vi skulle börja kriga mot Danmark ifall vi tyckte olika. Vi har bestämt oss för att hantera de konflikter som uppstår fredligt, säger hon.

Ukraina är Trumps vallöfte

Ett av Donald Trumps löften i presidentvalet var att få slut på Rysslands krig i Ukraina på 24 timmar, något hans stab efter tillträdet ändrade till 100 dagar. Många överraskades när Trump meddelade att han hade talat med Rysslands president Vladimir Putin om fredsförhandlingar, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj informerades först efteråt. Sedan meddelade Keith Kellogg, Trumps Ukrainasändebud, att Europa inte får en plats vid förhandlingsbordet om ett krigsslut i Ukraina. Beskedet stred också mot vicepresidenten JD Vance svar ”självklart”, på frågan om Europa skulle vara delaktigt.

”USA har aldrig sagt att ukrainarna ska uteslutas från diskussionen”, säger Kellogg till The Guardian, och tillägger att överläggningar kommer att ske separat med Ryssland visavi Ukraina och andra via USA. En amerikansk fredsplan uppges komma ”inom dagar eller veckor”.

Under valrörelsen spreds vissa ledtrådar om den utlovade fredsplanen. I september uppgav JD Vance till podcasten The Shawn Ryan show att en del av lösningen på kriget var att upprätta en demilitariserad zon längs dåvarande front – och de ockuperade områdena tillfaller Ryssland – samt att Ukraina, mot säkerhetsgarantier, inte blir medlem i EU eller Nato.

”Omöjligt att svara på”

Frida Stranne är docent i freds- och utvecklingsforskning, lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och med ett särskilt fokus på USA. Hon beskriver att Trump på ett “omvälvande sätt” tagit initiativ till förhandling med Ryssland utan EU:s ledare.

– Trump har redan inför förhandlingarna gjort eftergifter till Ryssland, vilket måste ses som extraordinärt. Men tilläggas bör att det aldrig varit ett alternativ att Ukraina skulle kunna ingå i Nato – medlemsländerna bestämmer vem som får bli medlem och att Biden sa redan förra våren att det inte kunde bli aktuellt med fullt medlemskap. Förhandlingsläget är också väldigt dåligt för Ukraina av flera skäl, men med rätt stöd i ryggen skulle de göra det på ett annat sätt än det Trump väljer, säger Frida Stranne.

Kan Trump skapa fred i Ukraina?

– Det är omöjligt att svara på. Det påverkas av så många faktorer att vi måste invänta vad som händer de närmaste veckorna, säger hon.

Trump skiljer sig från huvudfåran av politiker genom att inte ha en tydlig politisk ideologi, förklarar hon.

– Han är en affärsman och det är så han ser på relationer. Att han är oberäknelig gör att åren med Trump kan bli hur som helst. Ovisshet skapar ofta skakighet i internationella relationer och är svårt att hantera, både för allierade och så kallade fiender.

Krav på naturresurser

Trump har meddelat att för amerikanskt krigsstöd ska Ukraina betala 500 miljarder dollar i framtida  intäkter från naturresurser, uppgav The Telegraph. Även kontroll över ukrainska hamnar, infrastruktur samt olje- och gasresurser har diskuterats.

USA har också frågat EU-länderna vad de kan erbjuda för säkerhetsgarantier. Bland sex punkter, som nyhetsbyrån Reuters har tagit del av, ingår vad som anses vara avskräckande för Ryssland, vilka krigsmateriel länderna har samt om och hur stora fredsbevarande trupper de kan bidra med.

Zelenskyj har vid upprepade tillfällen sagt att Ukraina vill ha säkerhetsgarantier från USA, innan samtal om att avsluta kriget inleds. Bland hans punkter för att uppnå en långvarig fred med Ryssland, som han presenterade för EU-länderna i oktober, är att Ukraina erbjuds Nato-medlemskap och ett ”omfattande icke-nukleärt strategiskt avskräckningspaket” på ukrainsk mark.

Enligt Kerstin Bergeå var säkerhetsgarantier en låsning i förhandlingarna 2022.

– Som Trump agerar är det svårt att se hur det ska bli en hållbar fred. Att Trump använder utpressning för att komma åt Ukrainas jordartsmetaller för egen vinning och kallar Zelenskyj för diktator. Det bådar inte gott, säger hon.

Fred utan avskräckning?

”Ett fredsavtal med Ryssland utan medel för avskräckning är bara en papperslapp” lyder rubriken på en intervju med Gudrun Persson, Rysslandsanalytiker på Försvarsmakten, i Dagens nyheter.

– Det är inte lönlöst att ingå avtal med Ryssland. Men ett avtal måste innehålla medel för avskräckning så att det blir svårt att bryta dem, säger hon.

Avskräckning är ett begrepp som bygger på att ett land kan avskräcka andra med hot om våld eller våldsanvändning i syfte att undvika väpnad konflikt. Flera kärnvapenstater kallar det en ”deterrent”, som de uppger sig inte avse använda, men ha som en säkerhetsgaranti.

– Avskräckning kan bidra till fred, och det gäller konventionell avskräckning, inte bara avskräckning med kärnvapen. Frågan är om det är ett pålitligt sätt att upprätthålla fredliga relationer? Eftersom den bygger på ett hot, bidrar den också till risk, säger Dan Smith.

Enligt Svenska freds bygger säkerhet genom avskräckning på kortsiktighet och rädsla, vilket som bäst skapar en bräcklig fred.

– Vi ser att en säkerhetsgaranti också är att jobba långsiktigt för fred i vårt närområde genom att bland annat stötta dem som vill ha demokrati i Ryssland. Ställa kärnvapenspetsarna mot varandra kan aldrig bygga hållbar fred, säger Kerstin Bergeå.

”Avgörs av Washington”

Samtliga som Syre har pratat med pekar på det problematiska i om en eventuell fred i Ukraina bestäms av USA:s president – hur välkommen en vapenvila än är.

– Om vi hade drivit på för en förhandlingslösning tidigare hade Ukraina haft ett betydligt bättre utgångsläge och en större chans att komma starkare ur det hela. Nu är läget inte bara sämre, utan avgörs också helt av Washington, säger Frida Stranne, och fortsätter:

– Att kriget fortsätter gör också att högernationalistiska partier på hemmaplan vinner stöd där det finns skepsis mot att ge ovillkorligt stöd för mer militära insatser, samtidigt som de egna välfärdssystemen blir eftersatta. Det är vad vi sett i USA.

Den 24 februari 2022 inledde den ryska presidenten Vladimir Putin en storskalig invasion i Ukraina. Ryssland kontrollerar för närvarande omkring en femtedel av Ukrainas territorium, i regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson. Kriget fördöms av såväl FN som många av världens länder med hänvisning till att det är ett brott mot folkrätten och statssuveräniteten.

Flera, som Dan Smith, ser risker med om Putin tillåts överta områden han olagligt annekterat.

– Ukraina är en suverän, oberoende stat. Om Ryssland framgångsrikt kan bryta internationell rätt och behålla territorierna är risken att fler försöker, säger han.

Alternativ till militära insatser

Experter inom fred betonar att nyckeln till att uppnå en hållbar fred är att konfliktens parter deltar i förhandlingarna, vilket är en garanti för legitimitet, för att avtalen ska kunna genomföras och hållas.

Vad krävs för lyckade fredssamtal?

– Viktigt är att fredssamtal inte förs mellan stormakter över Ukrainas huvud. Att vi lyssnar på Ukraina är centralt. Erfarenheten har lärt oss att för att lyckas med hållbar fred krävs att det måste vara förankrat hos alla parter, hos folket, och att politiska lösningar i sakfrågorna framförhandlas metodiskt. Annars är risken att instabiliteten och konflikterna fortsätter, säger Kerstin Bergeå.

Enligt Bergeå kunde det haft betydelse om Sverige drivit på alternativ till militära insatser, som diplomati, medling och sanktioner. Tvärtemot utvecklingen i dag behövs mer stöd till att förbereda fredsprocesser, till Internationella brottsmålsdomstolen ICC för ansvarsutkrävande samt till ukrainska civilsamhället, oberoende media och opposition i Ryssland.

”Vi behöver mer samarbete”

Trots ökade spänningar i omvärlden, med nya ledare, andra möjliga allianser och planerade militära upprustningar, bedömer Siprichefen Dan Smith att risken för kärnvapenkrig är “väldigt, väldigt, väldigt låg”.

– För de flesta är kärnvapenkrig en åtgärd utan återvändo. Men i historien har misstag gjort att vi har varit nära kärnvapenanvändning, så ett tekniskt fel vid ökad geopolitisk spänning är en risk, säger han.

Bortsett från Trumps oväntade utspel om nedrustning, samtidigt som USA har planer på att uppgradera sina kärnvapen, så ligger ämnet långt ner på politikernas agenda.

– Anledningen är de giftiga geopolitiska relationerna samtidigt som Kina, Ryssland och Väst bygger upp militär styrka och utvecklar nya vapen. Men militär upprustning gör inte världen säkrare – tvärtom. Och den hanterar inte den existentiella ekologiska krisen. För att lösa världens största problem behöver vi mer samarbete och mindre utgifter på vapen, säger Dan Smith.