Stödet till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska prioritering. Det betonade utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) i dag när hon presenterade årets utrikesdeklaration för riksdagen. Ukrainastödet är en ”moralisk plikt” och en investering i Europas och vår egen säkerhet, menar hon.
Utrikesdeklarationen är en årlig redogörelse som visar hur regeringen ser på Sveriges roll i världen. Den behandlar vanligtvis frågor som säkerhetspolitik, handelsrelationer, bistånd, mänskliga rättigheter och klimatpolitik.
Närområdet, ökad säkerhet samt en fortsatt hård linje mot Ryssland dominerar när Maria Malmer Stenergard läser upp sin första utrikesdeklaration. Det finns en tydlig betoning på svenska intressen när det gäller säkerheten, men också i relation till biståndet som ska bidra till ”tydliga mervärden”.
– Regeringen ser potential i att hitta synergier mellan bistånd och handel för att möta de växande globala utmaningarna. Ett exempel är den gröna omställningen. Sverige har ett av världens mest generösa klimatbistånd, och svenska företag har innovativa klimatlösningar, säger hon.
Nato, EU, Norden och Baltikum nämns som särskilt viktiga samarbetspartners – men det gör även USA.
– Sveriges och USA:s bilaterala relationer är mycket goda och stärks genom att vi är allierade i Nato. USA är en partner av särskild vikt för Sverige och för Europa – handelsmässigt, säkerhetsmässigt och politiskt.
Den senaste tidens utspel från Donald Trump nämns inte, och i den efterföljande debatten får utrikesministern kritik för undfallenhet.
– En person som utrikesministern med precision vill undvika att nämna är USA:s nya president Donald Trump. För i förra veckan presenterade Trump planer på att USA ska ta över Gaza och fortsätta den ockupation som Israels och Netanyahus regering intensifierat, säger Håkan Svenneling (V).
Maria Malmer Stenergard svarar att det utrikespolitiska fokuset är att värna svenska intressen, oavsett vilken administration som sitter vid makten.
– Vi landar inte alltid i samma slutsatser eller samma uttalanden. Men det är ett faktum att Sverige och USA har många gemensamma intressen.
Kalla saker vid deras rätta namn
Morgan Johansson (S) utgår i sitt anförande från andra världskriget, som ledde till att vi på bred front kom att förstå ”de enorma riskerna med en oreglerad världsordning”. En stabilitet som han redan ser som hotad av Putins Ryssland.
– Men, och det är lika bra att vi säger det rakt ut, den regelbaserade världsordningen undermineras numera också faktiskt av den amerikanska administrationen. Man kan inte säga något annat efter de senaste veckornas spektakulära utspel.
Maria Malmer Stenergard säger under debatten att Danmark fått stöd när det gäller Grönland, men Morgan Johansson tycker att den svenska regeringen varit alltför vag, tyst och passiv gentemot Donald Trumps uttalanden om att USA ska ta över Grönland.
I sådana här situationer finns det bara en sak att göra och det är att gå tillbaka till folkrätten och internationell lag, menar han.
– Olof Palme sa en gång att man måste kalla saker vid deras rätta namn. Och det finns ord för att vilja lägga andra länder under sig. Det kallas imperialism, kolonialism. Det trodde vi hörde hemma på historiens skräphög. Och det finns ord för att vilja fördriva miljontals människor från sina hem. Det kallas för etnisk rensning.
En ”försiktig” utrikesdeklaration
Annan kritik som kommer upp i debatten är att utrikesdeklarationen har ett för litet fokus på klimatet. Kerstin Lundgren (C) menar att klimathotets påverkan på säkerheten lyser med sin frånvaro trots att 130 miljoner människor år 2030 beräknas leva i fattigdom till följd av klimatförändringarna. Hon påpekar också att det är en väl ”försiktig” utrikespolitisk deklaration, men menar att det kan vara begripligt i det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss.
Jacob Risberg (MP) tycker att det saknas visioner och ambitioner i utrikesdeklarationen:
– Det känns som att man inte riktigt vet om man gillar det här med utrikespolitik överhuvudtaget.
Han kritiserar också det stora fokuset på handel i relation till biståndet.
– Handel kommer aldrig kunna ersätta behovet av bistånd, för handeln når aldrig de som är allra mest utsatta.
Maria Malmer Stenergard menar att Miljöpartiet inte förstår vikten av handel eller synergierna mellan handel och bistånd.
– För handel ökar ju vårt välstånd och också våra möjligheter att hjälpa de som har absolut störst behov av hjälp.
