USA:s biståndsmyndighet USAID kan få sin personalstyrka minskad från omkring 10 000 till omkring 300, rapporterar bland annat BBC. Runtom i världen syns nu en ökande oro för vad nedmonteringen kan innebära.
Efter Donald Trumps beslut att frysa amerikanskt bistånd i 90 dagar och de pågående neddragningarna som Elon Musks Department of government efficiency, Doge, just nu genomför så märks en stor oro runtom i världen.
Al Jazeera rapporterar om ett program för att hjälpa HIV-smittade i Zimbabwe och ett jämställdhetsprojekt i Somalia. DN rapporterar om stängda sjukhus och avstängt vatten som drabbar flyktingläger i Thailand. AP skriver om projekt för att motverka avskogningen i Brasilien och ge humanitär hjälp i Colombia. Alla är bara exempel på hur en nedlagd biståndsmyndighet i USA kan drabba världen. USAID har haft kontor i ett 60-tal länder och räknas som världens enskilt största givare av bistånd.
Samtidigt uppger flera europeiska biståndsorganisationer att läget är tufft även för dem.
– Alla icke-statliga organisationer väntar spänt på att se om deras program passar in i de kategorier som definierats av amerikanska myndigheter, men sanningen är att ingen vet, eftersom ingen på USAID svarar längre, förklarar en fransk hjälparbetare baserad i Asien för Euraktiv.
Effekt även för europeiska organisationer
Stora franska biståndsorganisationer får vanligtvis 30 – 40 procent av sin finansiering från USA, och ytterligare 30 – 40 procent från europeiska källor, främst via EU:s Generaldirektorat för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo).
Eftersom många av EU:s biståndprogram bygger på att donationer kommer från många länder så finns en risk att även medlen från EU är i fara. Men en talesperson för EU-kommissionen skriver till Euraktiv att ”vår position som en viktig humanitär givare förblir oförändrad”.
”Vi kommer inte att ta steg tillbaka från våra humanitära åtaganden. Vårt bistånd kommer att fortsätta, för att rädda liv och lindra lidande globalt”, fortsätter talespersonen.
Nyligen uttalade sig Isabella Lövin, som var biståndsminister när Trump gjorde nedskärningar på biståndet under hans förra presidentskap, om att Sverige bör öka det svenska biståndet för att kompensera för Trump-administrationens nedskärningar.
Dousa: ”följer läget”
Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa skriver i ett mail till Syre att man just nu följer och analyserar läget.
”Mycket är fortsatt oklart och det är för tidigt att dra några slutsatser om vad detta innebär för USA:s bistånd på sikt. USA är världens största biståndsgivare och dess val av prioriteringar och insatser får långtgående konsekvenser på många områden, inklusive områden av särskilt intresse för Sverige som bland annat Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och Ukraina. Som exempel har en stor del av civilt stöd till Ukraina inom bland annat minröjning stoppats. Det är allvarligt. Samtidigt är det positivt att Secretary of State Rubio har beslutat om undantag från pausen för humanitärt livsmedelsbistånd, och annat humanitärt stöd som akut vård, livräddande läkemedel och skydd”, säger Benjamin Dousa i mailet, och fortsätter:
”Vi kommer fortsätta analysera och följa läget för att se om det kan finnas anledning för Sverige att göra förändringar inom vårt bistånd. Ska Sveriges bistånd vara effektivt och ändamålsenligt i långa loppet kan det dock inte baseras på andra länders biståndspolitiska beslut eller skiften, utan behöver struktureras så att det är långsiktigt och förutsägbart.”
