En sänkning av straffmyndighetsåldern till 14 år för vissa grova brott. Det föreslog en utredning som presenterades för regeringen idag. Men förslaget får kritik från såväl barnrättsorganisationer som Institutet för mänskliga rättigheter.
Som Syre skrev om i måndags vill regeringen se en sänkt straffålderm från 15 till 14 år. När utredningen presenterades under tisdagen var förslaget att sänkningen görs för vissa grova brott, där påföljden är minst fyra års fängelse, och att ändringen blir tidsbegränsad (fem år med möjlighet till förlängning).
Men flera organisationer är skarpt kritiska till förslaget. Rädda Barnen anser att en sänkning av straffmyndighetsåldern strider mot barnkonventionen och påpekar att Sverige redan 2023 fick ”tydliga rekommendationer från FN:s barnrättskommitté att inte sänka straffmyndighetsåldern utan låta den ligga kvar på 15 år”, skriver organisationen i ett pressmeddelande.
Rädda barnen menar också att det strider mot forskning om barns kognitiva och emotionella utveckling.
”Begränsad förmåga att se konsekvenser”
”Barn skiljer sig från vuxna i sin fysiska och psykiska utveckling, de har en begränsad förmåga att se konsekvenser av sitt handlande. Dessa skillnader utgör grundvalen för barns lägre straffrättsliga ansvar och för ett separat system där barn behandlas på ett annat och mer individbaserat sätt”.
Det finns heller ingen forskning som tyder på att brottsligheten skulle minska av en sänkt straffmyndighetsålder.
”I värsta fall ökar andelen barn som begår och återfaller i brott, likt erfarenheter från Danmark efter att man 2010 sänkte sin straffmyndighetsålder från 15 till 14 år”, skriver Rädda barnen.
Organisationen ser också en risk för att ”de kriminella nätverken helt enkelt anpassar sig efter en ny straffmyndighetsålder och rekryterar, groomar, socialiserar och hotar ännu yngre barn in i allvarlig brottslighet”.
15-årsgräns sedan 1864
Bris, Barnens rätt i samhället stämmer in i kritiken på flera punkter.
– De senaste årens utveckling med ökat antal sprängningar och skjutningar i offentlig miljö, och allt yngre barn som dras in i kriminella nätverk måste vändas. Det kräver att de åtgärder som föreslås faktiskt har önskad effekt. Vi har inte råd med åtgärder som vi vet inte kommer fungera, säger Binaji Marouf, kommunikations- och påverkanschef på Bris, i ett pressmeddelande.
De konstaterar också att straffmyndighetsåldern vi har idag kan härledas till 1864.
”Redan då såg man att barn under 15 år inte har ett tillräckligt utvecklat konsekvenstänk för att bestraffas för sina gärningar. Trots tidigare förändringar i samhället med växande kriminalitet, till exempel vid förra sekelskiftet, har Sverige som land stått fast vid grundprincipen att barn inte ska straffas för vuxnas misslyckanden”, skriver organisationen.
Även Institutet för mänskliga rättigheter uppmanar regeringen att inte sänka straffåldern och påpekar att den varit oförändrad sedan 1864.
– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter, i ett pressmeddelande.
Institutet konstaterar att FN:s barnrättskommitté har uppmanat konventionsstaterna att under inga omständigheter sänka den lägsta straffbarhetsåldern. Detta då barn skiljer sig från vuxna när det gäller fysisk och psykisk utveckling samt känslomässiga och utbildningsrelaterade behov.
– När barn begår allvarliga brott behöver samhället reagera. Det krävs både mer av förebyggande åtgärder och åtgärder som förhindrar att barn utnyttjas och dras in i grov kriminalitet genom våld, hot, tvång och grooming. Det är en brist att utredningen saknar en analys om vilka åtgärder som är verkningsfulla i detta avseende. Det kan vara nödvändigt att frihetsberöva barn, men det måste ske under former som är anpassade till barns fysiska och psykiska utveckling och ha en långsiktig återanpassning till samhället i fokus, säger Fredrik Malmberg.
