Regeringen ger ett nytt uppdrag till Miljömålsberedningen: att se över Sveriges klimatmål till år 2030. Det meddelade regeringen på en presskonferens på torsdagen.
Uppdraget är i linje med det som redan tidigare konstaterats i Tidöavtalet. I en utredning som presenterades hösten 2023 föreslog regeringens utredare John Hassler att man skulle se över Sveriges etappmål till 2030 och anpassa dem till EU:s klimatmål. Detta fick kritik från flera håll, då såväl forskare som oppositionspolitiker menade att det i praktiken innebär en ambitionssänkning.
Mer specifikt får Miljömålsberedningen i uppdrag att ”analysera hur effektiviteten av styrningen mot de svenska etappmålen till 2030 påverkas av EU:s lagpaket Fit for 55”. Beredningen ska också lämna förslag på hur svenska etappmål till 2030 kan utformas så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtagande inom EU och att de ”styr effektivt mot nettonollutsläpp 2045 och negativa utsläpp därefter”.
– Sverige ska fortsatt vara ambitiösa och ligga i framkant, säger klimatminister Romina Pourmokhtari under presskonferensen, och utlovar att det inte finns något utrymme för ambitionssänkningar.
Men när frågan om en eventuell ambitionssänkning ställs under presskonferensen till Martin Kinnunen, klimat- och miljöpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, så svävar han på svaret.
– Jag ser det inte på något annat sätt än som det står i tilläggsdirektivet, säger ha och läser upp det innantill.
– Sen är det klart, om man ska ändra på något, då kommer det ju inte vara exakt samma sak. Det blir ju något annorlunda, och då får vi väl prata om det sen.
”Breddat” uppdrag till klimatpolitiska rådet
Samtidigt ska Miljömålsberedningen också lämna förslag på ett breddat uppdrag för det klimatpolitiska rådet, som ju i dag har som uppdrag att se över om regeringens politik är förenlig med klimatmålen.
Detta uppdrag bör nu breddas till att ”också ta hänsyn till klimatpolitikens effektivitet och internationella perspektiv”.
Martin Kinnunen förtydligar att det handlar om att se till att regeringens klimatpolitik också ska utvärderas efter faktorer som kostnadseffektivitet.
– Det vill säga hur regeringens klimatpolitik bidrar till att minska de globala utsläppen av växthusgaser, men också bedrivs på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt, med acceptabla konsekvenser för företag och privatpersoner i hela Sverige, säger han.
Beredningen ska även se över reglerna för hur ledamöter till rådet tillsätts. I dag görs det genom att rådet själva ger förslag på nya ledamöter till regeringen. Förslaget är att det framöver istället ska ske med hjälp av en valberedning.
Samtliga uppdrag ska redovisas senast den 31 oktober i år.
Miljömålsberedningen kommer inom kort också att få en ny ordförande, Christofer Fjellner (M) som tidigare varit EU-parlamentariker. Han kommer att tillträda först efter att den nuvarande Miljömålsberedningen redovisat sitt nuvarande uppdrag, vilket ska ske senast den 15 februari.
Texten har uppdaterats.
