I dag lämnade 2023 års fri- och rättighetskommitté över sitt betänkande kring eventuella ändringar i grundlagen till regeringen. Ett av de mest uppseendeväckande förslagen i betänkandet rör en öppning för återkallande av medborgarskap i särskilda fall. Justitieminister Gunnar Strömmer klargjorde på pressträffen att regeringspartierna och Sverigedemokraterna tycker att förslaget inte går tillräckligt långt, eftersom gängkriminalitet inte står med på listan över saker som kan återkalla ett medborgarskap.
Det är väl inte förvånande att regeringen med sin SD-svans tycker att ett förslag som saknar ordet ”gängkriminalitet” är otillräckligt. Att slå hårt mot gängen är ett av deras viktigaste mål. I kommitténs betänkande föreslås att en person med dubbelt medborgarskap som fått sitt svenska dito med hjälp av oriktiga uppgifter, mutor eller andra otillåtna medel, samt personer som begår allvarliga brott som hotar rikets säkerhet (exempelvis spioneri) ska kunna få sina medborgarskap återkallade. Regeringspartierna och SD vill även räkna in gängkriminalitet, eftersom de menar att det räknas som det de kallar systemhotande brottslighet.
Inskränkningar av grundlagsskyddade rättigheter ska inte göras lättvindigt – och regeringens och SD:s idéer om vem som misstänks vara gängkriminell är ofta otydlig, inte sällan baserad på förutfattade meningar om människor med annan etnisk bakgrund än svensk (eller med särskild klädstil).
Och det är just det som seglar upp som en stor risk om grundlagen luckras upp: vad räknas som systemhotande? I vilket läge kommer en företrädare för regeringen och/eller deras SD-vänner att tycka att systemhotande verksamhet är att ”svika sina medborgerliga plikter”? En uppluckring av grundlagen med formuleringar om systemhotande verksamheter riskerar göra tolkningen kring vad som faktiskt är systemhotande allt mer flytande – på människors bekostnad.
Vilka effekter det här förslaget faktiskt får återstår att se. En grundlagsändring kräver två beslut i riksdagen med ett riksdagsval emellan. Den här förändringen i grundlagen är dessutom också ”bara” en öppning, inte en konkretisering av nya lagar. Därefter följer en behandlingsprocess kring hur detta ska se ut i den vanliga lagstiftningen.
Låt oss hoppas att våra folkvalda under tiden väljer att se att återkallade medborgarskap på sin höjd utgör en väldigt liten del av det som är viktigt i arbetet mot gängkriminaliteten. Det viktiga arbetet görs med människor, i synnerhet med de unga som upplever en så stor hopplöshet i det allt hårdare svenska samhället att de ser död och dödande som ett rimligt alternativ.
Låt oss hoppas att våra folkvalda någon gång väljer att se människan framför brottet, och att lösningen inte ligger i straff, utan i att skapa möjligheter för ett gott liv för landets alla medborgare.
Försiktig hoppfullhet om en vapenvila i Gaza.
Var femte svensk vill ha ett skjutvapen för att försvara sig.
