En person måste ha bott åtta år i Sverige istället för fem år innan den kan ansöka om svenskt medborgarskap. Det är ett av förslagen i en utredning som presenterades för regeringen i dag. Dessutom föreslås det skärpta krav för att få ett ja på sin ansökan, såsom att kunna försörja sig och ha ett "hederligt och skötsamt levnadssätt".
Migrationsminister Johan Forssell inledde tisdagens presskonferens med att konstatera att medborgarskapet innebär såväl rättigheter som skyldigheter, och att det även har en viktig symbolisk betydelse.
– Det är ju också ett faktum att värderingarna i Sverige, om tolerans, om jämställdhet, ofta ligger tämligen långt ifrån länder som många människor har kommit till Sverige ifrån, sa han.
– Det gör det extra viktigt, ja, till och med avgörande, att vi alltid är glasklara med vilka värderingar som ska gälla i Sverige, tillade han.
Den utredning som tillsattes för 1,5 år sedan skulle bland annat titta på skärpta krav för att kunna få medborgarskap i Sverige. Den skulle också se över reglerna över vad som händer med medborgarskapet i de fall personen i fråga har begått något brott.
När utredningen idag presenterades av utredare Kirsi Laakso Utvik så föreslogs också flera skärpningar, samtidigt som utredarna inte föreslår några ändringar i andra delar i uppdraget.
Tid för att bedöma levnadssätt
Det som föreslås förändras är att tiden som man ska ha bott i Sverige innan man kan söka medborgarskap, den så kallade hemvisttiden, ska höjas från fem till åtta år. Detta vill man göra bland annat för att ge mer tid till personen i fråga att skaffa sig kunskaper om det svenska samhället, men också för att kunna ha tillräckligt med tid för att kunna bedöma en persons levnadssätt över tid eller upptäcka om den personen sysslar med ”säkerhetshotande verksamhet”.
– Sådant tar tid att upptäcka, säger Kirsi Laakso Utvik under presskonferensen.
Med den förändringen skulle regelverket också bli mer i linje med andra nordiska och europeiska länder (i de nordiska länderna är hemvisttiden mellan sju och nio år).
Utredningen föreslår också flera skärpta krav för att kunna få medborgarskap. Bland annat ska personen ha och ha haft ett ”hederligt och skötsamt levnadssätt”, vilket innebär att man inte ska ha begått brott eller ha obetalda skulder och även ha ”en vilja att göra rätt för sig”, förklarar Laakso Utvik under presskonferensen.
Utredningen föreslår också att de karenstider som i dag finns om en person begår ett brott och innan den kan söka om medborgarskap, bör förlängas. Den så kallade ”karenstrappan” som finns i dag stannar vid brott som ger sex års fängelse som påföljd. Den bör enligt utredningen utökas så att även grövre brott finns tydligare reglerade, istället för att som i dag bara regleras genom praxis.
Krav på kunskap och försörjning
Precis som en tidigare utredning redan tittat på så tycker utredarna att det är bra att det ställs krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället. Utöver dessa kunskaper föreslår utredningen att det även bör ställas krav på kunskap om mediernas roll i det svenska samhället och särskild kunskap om barns rättigheter, utifrån det som barnkonventionen slår fast.
Även ett krav på tillräcklig försörjning föreslås införas. Det skulle då handla om motsvarande existensminimum, det vill säga cirka 7000 kronor per månad för en ensamstående vuxen och 5700 kronor för makar och sambor. Inkomster som behöver komma från arbetsinkomst eller näringsverksamhet. Undantag föreslås göras för studier inom gymnasieskolan, ålderspension och försörjningsstöd för äldre.
Ingen obligatorisk lojalitetsförklaring
Andra delar i uppdraget tas inte vidare. Bland annat tycker inte utredarna att man behöver göra de medborgarskapsceremonier som redan finns i dag till obligatoriska. Detta då det skulle leda till ökande kostnader och en tyngre administration.
– Det är svårt att bevisa att de positiva effekterna skulle motivera resursanvändningen, säger Kirsi Laakso Utvik och fortsätter:
– Man kan också tänka sig att en påtvingad ceremoni kanske istället gör att detta uppfattas som en plikt istället för ett högtidligt firande. Så det är risk att det får helt motsatt effekt än vad tanken var.
Det blir heller inget förslag på att införa någon form av obligatorisk lojalitetsförklaring.
– Om det är någon sorts lojalitetsförklaring, trohetslöfte eller liknande som blir obligatoriskt, då kan man tänka sig att det här kan sända en signal att även efter medborgarskapsförvärvet så ställs det andra krav på de här svenska medborgarna än de som får medborgarskap via födseln, säger Kirsi Laakso Utvik och tillägger att frågan om hederligt och skötsamt levnadssätt ju redan kommer att ha prövats innan medborgarskapet godkänts.
– Och alla som vistas i Sverige har ju att följa svenska lagar. Så att som i Danmark svära trohet att man ska följa grundlagen, ja, det har vi ju alla att göra ändå.
Utredningen uppskattar att de föreslagna förändringarna kommer att innebära en fördubblad kostnad för varje medborgaransökan. Därför föreslår man också en höjd avgift för att ansöka om medborgarskap från nuvarande 1400 kronor till 2900 kronor.
Ändringarna i lagen föreslås träda ikraft den 1 juni 2026.
Texten har uppdaterats.
