2024 landade temperaturökningen på 1,6 grader och blev därmed det första året att överskrida 1,5 graders uppvärmning jämfört med förindustriell tid. Det står klart efter att världens stora väderinstitut sammanställt årets klimatdata.
– Vi lever i ett annat klimat än våra föräldrar, konstaterar Samantha Burgess, biträdande direktör för EU:s klimattjänst Copernicus.
Fjolåret blev det varmaste året sedan industrialiseringen startade och vi började hetta upp planeten genom att släppa ut koldioxid till atmosfären. Den globala genomsnittstemperaturen 2024 landade på 15,1 grader enligt EU:s klimattjänst Copernicus, som är ett av flera institut som i dag släppt sin sammanställning av det gånga årets väderdata. Det är 1,6 grader mer än förindustriell tid som syftar på ett genomsnitt för åren 1850 till 1900.
– 2024 var det varmaste året som någonsin registrerats, och de senaste tio åren har varit de tio varmaste åren som någonsin registrerats, säger Samantha Burgess, biträdande direktör för EU:s klimattjänst Copernicus i samband med en mediebriefing inför rapportsläppet.
Mycket troligt att mål bommas
2023, som var det näst varmaste året, landade uppvärmningen på 1,48 grader över förindustriella nivåer. Sammantaget landar de 24 månaderna 2023 och 2024 på mer än 1,5 graders uppvärmning, påpekar Samantha Burgess. Genom Parisavtalet har världens länder förbundit sig att sträva mot att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader. Men att genomsnittet för de senaste två åren är mer än det, betyder inte att det bommats, menar Samantha Burgess.
– Parisavtalet hänvisar till ett långsiktigt genomsnitt och med långsiktigt menar jag över minst en 20-årsperiod.
Men hon säger också:
– Om vi överskrider 1,5 grader, vilket är mycket troligt, kommer nästa mål inte automatiskt att ändras till 2 grader, utan nästa mål blir 1,51 grader. Desto snabbare vi når netto noll-utsläpp, desto snabbare kommer vi att stabilisera vårt klimat och minska de potentiella effekterna av framtida extrema händelser.
2025 tros bli svalare
Huvudorsaken till fjolårets exceptionella temperaturer är våra utsläpp av växthusgaser. Under fjolåret uppmättes 422 ppm koldioxid i atmosfären, också det ett rekord. Men även naturliga variationer har spelat en roll, det vill säga väderfenomenet El Niño, som började sommaren 2023, nådde en peak i december det året och pågick en bra bit in på 2024. Samtidigt understryker Samantha Burgess att årets El Niño inte bröt något rekord, vilket visar att våra utsläpp är huvudorsaken till rekordvärmen.
– Det är tydligt att El Niño 2023 och 2024 var en stark händelse, men det var svagare än de tre andra välkända mycket starka El Niños, i början av 1980-talet, 1997-98 och 2015-2016.
Då vi nu är i en period utan El Niños värmande effekt tror Samantha Burgess inte att 2025 kommer att slå 2024, vad gäller uppvärmningen.
– Jag skulle säga att det förmodligen kommer att vara bland de tre varmaste åren som registrerats, men sannolikt svalare än vad vi har sett 2023 och 2024.
Medelhavskusten blir torrare
Samantha Burgess konstaterar också att olika delar av världen värms upp olika snabbt. Tropikerna, både över land och till havs, bidrog mest till att driva upp den globala genomsnittstemperaturen 2024. Men också Europa bidrog till att dra upp temperaturen. Kontinenten värms upp dubbelt så fort som det globala genomsnittet, enligt Copernicus data över fjolåret.
– Länderna längs Medelhavskusten kommer sannolikt att bli torrare under längre delar av året, torrare och varmare, medan vi i norra Europa sannolikt kommer att få fler nederbördstillfällen och mer nederbörd under hösten och vintern.
Inom intervallet för prognoserna
Värmen innebär att atmosfären kan bära mer vatten, vilket ger häftigare skyfall. Fjolåret var också ett rekordår i det avseendet, med mer än fem procent mer vattenånga i atmosfären jämfört med genomsnittet för 1990 till 2020. Även polerna har under året visat på flera klimatextremer. Något Copernicus också lyfter i sin sammanställning. Så hur mycket av det här ska vi bli överraskade av? Av Carlo Buontempos, chef för Copernicus climate change service, svar på den frågan att döma – inte mycket.
– Om man tittar på de senaste årens temperaturer ligger de på gränsen, men fortfarande inom det breda intervallet för de prognoser som gjordes för tio eller tjugo år sedan.
