Trots över hundra miljoner på flykt är det extremt få asylsökande i Sverige. Syre förklarar vilka länder som tar emot flest antal asylsökande och minst.
Europeisk migration
Som vi kunde konstatera i gårdagens artikel så är Tyskland det land inom EU (och i Europa) dit flest flyktingar kommer, baserat på absoluta tal. Under första halvåret 2024 var det enligt EUAA (European Union Agency for Asylum) totalt 513 000 personer som sökte asyl i EU och av dessa så var 24 procent (eller drygt 124 000) i Tyskland. Trots det har asylansökningarna i Tyskland minskat med cirka en femtedel jämfört med första halvåret 2023. Även Spanien, Italien och Frankrike tog emot en relativt stor andel asylansökningar under första halvåret 2024 – vilket kanske inte är så konstigt med tanke på deras geografiska läge och att det är stora länder. Räknat per capita var det istället Cypern, Grekland, Irland och Spanien som var de länder dit flest flyktingar kom.
Olika flyktinggrupper söker asyl i olika länder
Man kan också se en viss skillnad i vart personer från olika länder söker sig. Om vi ser till de två största flyktinggrupperna, det vill säga syrier och afghaner, så söker sig flest till Tyskland (51 procent av syrierna och 46 procent av afghanerna).
Tittar vi däremot på personer från Venezuela så söker hela 90 procent av de som kommer till EU asyl i Spanien, antagligen både på grund av språkliga och kulturella skäl.
När det gäller Ukraina så ser det ut som att flest har sökt asyl i Frankrike på EUAA:s statistik, men eftersom ukrainarna omfattas av EU:s masskyddsdirektiv så är det bara en liten andel av de som flytt som har sökt asyl, i själva verket har de flesta ukrainska flyktingarna kommit till Tyskland och Polen.
Var får flest stanna?
Slutligen kan det vara intressant att jämföra vilka länder som är mest generösa med att dela ut uppehållstillstånd. Totalt i EU fick under första halvan av 2024 knappt hälften, 46 procent, uppehållstillstånd. När det gäller syrier så får nästan alla som söker (92 procent) asyl medan när det gäller till exempel afghaner så är det stor variation mellan olika länder.
Under 2023 var Estland det EU-land där högst andel av de asylsökande fick sin asylansökan beviljad – 96 procent. Men man ska då samtidigt komma ihåg att Estland ur ett historiskt perspektiv har haft ett väldigt lågt flyktingmottagande. Men som en följd av Rysslands invasion av Ukraina har antalet flyktingar ökat kraftigt under de senaste två åren (statistiken visar också att nästan alla flyktingar som söker sig till Estland kommer från Ukraina).
Det land som avslog högst andel av asylansökningarna under 2023 var Rumänien där endast 16 procent fick ett positivt besked, och näst sämst var Sverige där 20 procent fick sin ansökan beviljad.
Sett i absoluta tal var Tyskland, föga förvånande, det land där överlägset flest personer fick asyl under 2023 – drygt 150 000, följt av Spanien och Frankrike där 55 000 respektive 53 000 personer fick asyl. Långt efter hittar vi Sverige med cirka 6000 beviljade ansökningar. Även Estland placerar sig långt ner om man räknar i absoluta tal med cirka 3900 beviljade ansökningar.
Den kanske mest intressanta jämförelsen är dock om man sätter antalet beviljade ansökningar i relation till ländernas folkmängd. I så fall kan man se att Cypern låg i topp under 2023 med 336 beviljade ansökningar per 100 000 invånare, följt av Österrike och Estland. Allra lägst hade Ungern med endast 0,3 beviljade ansökningar per 100 000 invånare.
Migration till Sverige
Antalet asylsökande har minskat rejält i Sverige de senaste åren och är nu det lägsta på 40 år. Under 2024 var det totalt 9645 personer som sökte asyl i Sverige, vilket är en 42-procentig minskning bara sedan 2022. Med undantag för just 2022, då det skedde en ökning jämfört med de två pandemiåren innan, så har det i princip varit en nedåtgående trend sedan 2015.
Även för de kommande åren spår Migrationsverket en nedåtgående trend med 9500 sökande i år, 9 000 år 2026 (undantaget de cirka 25 000 ukrainare som redan befinner sig i Sverige och väntas söka asyl om masskyddsdirektivet går ut då) och 8 500 år 2027.
Precis som att antalet asylansökningar i Sverige har minskat så kan man också se att beviljandegraden har minskat sett över tid. Under åren 2014–2016 låg beviljandegraden på 60–65 procent, sedan dess har den gradvis sjunkit till nuvarande 20 procent – vilket är lägre än något av de senaste 15 åren.
