Entreprenörer höjs till skyarna överallt, men Elias Efvergren anser att de är överreklamerade. I dag verkar deras högsta prioritet vara att tjäna enorma mängder pengar, skriver han.
DEBATT. De är vår tids profeter. De lyfter mänskligheten till nya nivåer och berättar hur vi ska nå än längre. De underlättar vår tid på jorden. De skapar nya mirakel ur tomma intet. De är entreprenörer.
Men vad är egentligen en entreprenör? Varför hyllas de så enormt? Är belöningen de får rimlig?
En av anledningarna bakom deras upphöjda position i samhället är att de sägs komma på idéer som på olika sätt förbättrar våra liv. Elon Musk bidrog med betaltjänsten Paypal och sedan elbilen Tesla, Bill Gates med programvaror från Microsoft, Jeff Bezos med e-handelsplattformen Amazon, Steve Jobs gav oss Iphone etc..
Så, vi börjar där, det vill säga med ”entreprenören som uppfinnare”. Argumentet är alltså att de har bidragit till mänskligheten genom sina idéer och därför förtjänar sin position och sina pengar.
Det finns många som har bidragit till samhället genom sina upptäckter. Vi har Marie Curie som är den enda som vunnit Nobelpriset i både kemi och fysik och upptäckte två grundämnen. Vi har Leonardo da Vinci som kom på en otrolig massa uppfinningar och målade några av världens mest uppskattade tavlor.
Exceptionella bidrag. Trots det var ingen av dem speciellt förmögen.
Vi har även Josephine Cochrane som kom på diskmaskinen (en uppfinning i paritet med hjulet) men levde med skulder istället för stora rikedomar. Tim Berners-Lee uppfann Internet (!) men tjänade inga stora pengar på det.
Det kan alltså inte riktigt vara just bidraget eller uppfinningen som definierar entreprenören. Om vi tar elbilen som exempel så var den upptäckt och producerades på tidigt 1900-tal, men den ansågs för tjejig, så vi gick över till förbränningsmotor (och allt sedan dess blev som ni vet jättebra).
Sedan visar Ogburn och Thomas också i sin studie från Oxford University Press att uppfinningar och framsteg beror mycket på samhällets utveckling, det vill säga andra människors redan gjorda upptäckter. De skriver: “Det gjordes fyra oberoende upptäckter av solfläckar, alla under 1611, nämligen av Galileo i Italien, av Scheiner i Tyskland, Fabricius i Holland och av Harriot i England. Lagen om energins bevarande (energiprincipen), så betydelsefull för naturvetenskapen och filosofin, formulerades fyra gånger oberoende av varandra under 1847, av Joule, Thomson, Colding och Helmholz … Vi vet också alla att telefonen uppfanns av både Gray och Bell.” (Vilka ”alla” är i deras värld kan vi ju prata om, men, men …).
Studien visar att uppfinningar kommer ur gemensamma krafter. ”Uppfinnandet av ångbåten var beroende av uppfinnandet av båten och av ångmotorn.”
På samma sätt, med användandet av den nyligen tillgängliga tekniken, kom Mark Zuckerburg på Facebook tillsammans med ett gäng studiekamrater. Det som gör honom till den vi känner till i dag är att han sedan lyckades utmanövrera dem juridiskt, bland annat genom att köpa ut två av dem för 65 miljoner dollar (som för honom och det som nu är Meta så klart bara är växelpengar).
Om vi tar Bill Gates beskriver tidningen The New Republic honom så här: ”Bill Gates inställning till immateriella rättigheter var konsekvent med ett livslångt ideologiskt engagemang för kunskapsmonopol, med ursprung från ett hämndlystet tonårskorståg mot den kultur av öppen källkod (open source) inom programmering som rådde under 70-talet. Det råkade vara så att ett nytt användningsområde för en kategori av immateriell rätt, nämligen copyright för datorkod, gjorde Gates till den rikaste människan på jorden i nästan två decennier, med start 1995.”
Det som karaktäriserar exemplen hittills är alltså att de är skickliga på att skapa en produkt på ett sätt som gör att de kan tjäna pengar på det.
Det blir nästa hypotes, vi testar: ”entreprenören som skicklig kapitalist”:
Om vi tar Jeff Bezos är han så pass intresserad av fortsatt e-handelsherravälde att Amazon bränner upp miljontals helt nya produkter rakt upp i atmosfären varje år, på grund av kostnaden för lagerutrymme.
Om vi tar Elon Musk är han så pass intresserad av höga tullar på de bättre kinesiska elbilarna att han gjorde om X till en propagandaplattform för Trump. Han stödde också en amerikansk kupp i Bolivia för att ta över deras litium (som behövs till Teslas batterier).
Om vi tar Steve Jobs och smartphone-revolutionen så hade ju inte folks Iphoner gått sönder eller blivit omöjliga att uppdatera efter tre år om det inte hade varit nödvändigt för att generera vinst. Apple arbetar lite efter Phoebuskartellens affärsmodell, ni vet de som började tillverka glödlampor som gick sönder istället för sådana (ur vinsthänsyn värdelösa) lampor som höll svinlänge.
Med det sagt, var står då entreprenören sammanfattningsvis?
Entreprenören hittar en marknadslucka, tar den kollektiva ansträngningen det krävs för att uppfinna och paketerar en produkt eller tjänst på ett sätt som genererar vinst i så stor utsträckning som möjligt (vinst då till skillnad från nytta). Att de är duktiga på detta, det vill säga att förvandla alla tidigare uppfinnares idéer och en enorm portion av dagens gemensamma arbetskraft till dollar på sina bankkonton och inflytande över våra liv, borde inte vara något som hyllas.
Det borde ses som det systemfel det är.
