Under 2024 upplevde jordens befolkning i genomsnitt 41 dagar mer av farlig hetta än vad de hade gjort utan klimatförändringarna. Det visar en ny analys av forskarnätverken World weather attribution och Climate central.
”Detta exceptionella år av extremt väder visar hur farligt livet redan har blivit med 1,3 grader av mänskligt skapad uppvärmning, och understryker vikten av att flytta bort från fossila bränslen som värmer upp planeten så snabbt som möjligt”, skriver forskarna i sammanfattningen av analysen When Risks Become Reality: Extreme Weather in 2024.
Analysen är den första årssammanfattningen som World weather attribution har gjort, här i samarbete med forskare från Climate central.
I analysen räknar forskarna bland annat på hur många dagar under året som människor runtom i världen upplever det de klassar som ”farlig hetta”. Det genom att ta fram tröskelvärlden för olika platser och räkna på hur många dagar som de lokala temperaturerna låg över vad som skulle ha räknats till de tio procent varmaste dagarna under referensperioden 1991-2020, det de kallar den 90:e percentilen. Detta jämfördes sedan med hur siffrorna skulle ha sett ut i en värld utan klimatförändringar. (För den som vill veta mer om uträkningarna finns de beskrivna mer utförligt i denna rapport.) I genomsnitt kommer forskarna fram till att världens befolkning numera upplever 41 dagar mer av dessa extremvarma dagar jämfört med om den globala uppvärmningen inte funnits.
Men utsattheten skiljer sig åt beroende på var i världen du befinner dig. Länderna runt ekvatorn var de mest utsatta, och 18 av de 20 länder som hamnade i topp på denna lista var så kallade Small island developing states, små önationer under utveckling. Här upplevde befolkningen mer än 130 dagar extra av farlig värme.
Även länder med kallare väder påverkas. Sverige beräknas ha fått 28 dagar extra av dessa ovanligt varma dagar.
Antalet döda troligen ”tiotusentals eller hundratusentals”
Forskarna konstaterar också att minst 3700 människor dött och miljontals tvingats fly på grund av de 26 extremväderhändelser som de studerat närmare under 2024.
”Dessa var bara en liten bråkdel av de 219 händelser som uppfyllde våra triggerkriterier, som används för att identifiera de mest påverkande väderhändelserna”, skriver forskarna, som ser det som troligt att det totala antalet människor som dödats i extrema väderhändelser under det gångna året är ”tiotusentals eller hundratusentals”.
Även om flera av extremvädren i början av 2024 fortfarande påverkades av väderfenomenet El Niño så visade de flesta av forskarnätverkens studier under året att klimatförändringarna spelade en större roll än El Niño för att underblåsa dessa händelser, inklusive den historiska torkan i Amazonas.
”Detta stämmer överens med det faktum att, när planeten värms upp, så åsidosätter klimatförändringarnas inverkan i allt högre grad andra naturfenomen som påverkar vädret”, skriver forskarna.
”De mest utsatta drabbas oproportionerligt mycket”
Som medskick inför det nya året så skriver forskarna också ner några önskvärda nyårslöften inför 2025: Ett snabbare skifte bort från fossila bränslen, förbättringar av tidiga varningssystem, realtidsrapportering av värmedödsfall och finansiering för utvecklingsländer.
”Med tanke på hur brådskande och allvarlig klimatkrisen var i slutet av 2024 kan vi inte komma undan med bara ett nyårslöfte. Människor dör i stort antal, många fler drabbas på grund av den uppvärmning vi redan har. Men de flesta av dessa dödsfall går att förebygga. Det är tydligt att de mest utsatta drabbas oproportionerligt mycket av extrema väderhändelser, eftersom de saknar resurser och system för att skydda sig själva. Att bygga motståndskraft mot klimatförändringar kräver att man skapar mer rättvisa samhällen med robusta sociala tjänster”, säger Friederike Otto, forskare på Imperial College London och en av cheferna för World weather attribution, i analysens förord.
