När den genomsnittlige svensken planerar att lägga 6 800 kronor på julen har Sveriges vanligaste yrkesgrupp inte ens råd med hälften av det, enligt beräkningar som Kommunal har gjort. En ensamstående undersköterska skulle gå back 3 900 kronor om hon spenderade lika mycket på mat, paket och julgran som genomsnittssvensken, konstaterar fackförbundet.
– Julen ska vara en tid för glädje, familj och god mat. Men för många välfärdsarbetare börjar högtiden mer likna en episod ur Karl-Bertil Johanssons jul. Där den ansträngda ekonomin gör att man tvingas välja mellan julmat och paket till barnen, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande i Kommunal, i ett pressmeddelande.
De senaste årens höga inflation och ökande priser har lett till en ansträngd ekonomisk situation för många och ett reallönetapp. Något som syns inte minst i jultider, då många spenderar mer än vanligt.
Fackförbundet Kommunal har tittat närmare på siffran från Nordeas julundersökning, som visar att svensken i genomsnitt i år förväntas spendera 6800 kronor på julen, varav julklapparna beräknas stå för nästan 3900 kronor. Skulle en genomsnittlig, ensamstående undersköterska, lägga ut samma summa skulle hon gå back med cirka 3900 kronor, beräknar Kommunal efter att ha tagit fram genomsnittliga löner och räknat ut vad en genomsnittlig familj har för utlägg per månad.
Andras firande stressfaktor
Sett ur ett miljöperspektiv är det troligen bättre om svenskarna konsumerar färre julklappar. Men Kommunal ser det hela ur ett socioekonomiskt perspektiv och skriver att julens utgifter skapar stor ekonomisk stress och dåligt samvete. ”Man vill kunna erbjuda sina barn ett klassiskt julfirande när man ser hur andra familjer agerar inför julen”, skriver förbundet.
De lägger en stor del av ansvaret på regeringen och skriver att ”i stället för att prioritera välfärdsarbetarna och deras ansträngda ekonomi har man lagt pengar på att sänka skatten för sig själva”.
6800 kronor motsvarar ungefär 10 procent av en chefs medelgrundlön, skriver de och hänvisar till statistik från SCB.
Ojämlik löneutveckling
Ser man på hur lönerna har förändrats sedan 2019 så har en genomsnittlig undersköterska fått en reell löneminskning med 10 procent (en ökning med 14 procent, minus 24 procents inflation), medan en genomsnittlig chef har fått en minskning med 7 procent (17 procents ökning minus inflationen).
För att komma tillrätta med den ojämlika utvecklingen vill Kommunal se att karensavdraget avskaffas. Detta då många av deras medlemmar arbetar i kontaktyrken, och drabbas hårt ekonomiskt när de behöver sjukskriva sig och inte kan jobba hemifrån.
Fackförbundet vill också se att man förstärker och indexerar barnbidraget, bostadsbidraget och underhållsstödet, då höjda levnadsomkostnader slår hårdast mot barnfamiljer med små marginaler samt ensamstående.
