Flera nyare studier pekar på att mangroverskogar kan bromsa tsunamis och minska skadorna lokalt. Men om mer mangroveskog skulle ha kunnat rädda fler människoliv vid tsunamin 2004 är oklart.
Nu på annandag jul är det 20 år sedan tsunamin 2004. Den kraftiga jordbävningen i Indiska oceanen ledde till flera olika tsunamier som svepte in över de omkringliggande länderna. Runt 230 000 människor miste livet och runt 5 miljoner blev hemlösa.
Av länderna utanför Asien förlorade Sverige och Tyskland flest medborgare. 543 svenskar dog och vissa barn kom tillbaka hem som föräldralösa.
Strax efter tsunamin hävdade miljöorganisationer att skövlingen av mangroveskogar förvärrade effekterna av tsunamin. Men sommaren efter avfärdade ledande miljöforskare det påståendet, i varje fall när det gällde områdena nära epicentrum år 2004. Detta eftersom vågen där hade varit så pass stor och kraftfull.
– Den stiger över mangrovens höjd, sade Johan Rockström, som då var chef för Stockholm environment institute och en av forskarna bakom rapporten, till TT.
Nyare studier
Därefter har det kommit fler studier, som hävdar att mangroveskogar eller andra strandnära skogar faktiskt skyddade vissa områden lokalt från att skadas 2004.
”Mangroveskogar har visat sig vara mycket effektiva när det gäller att mildra effekterna av tsunamier”, står det i en studie som publicerades i tidskriften Progress in disaster science i år.
Där nämns att en analys av satellitbilder efter katastrofen 2004 kunde visa att kustområdena utan vegetation drabbades av mer förstörelse än kusterna med skog.
Förutom att skogen kan bromsa vågens framfart kan den också fånga in föremål som vågen har fångat upp och hindra dem från att skapa större skada längre bort, står det i samma studie.
Samtidigt nämns att skogen inte var effektiv överallt. I exempelvis i den indonesiska provinsen Aceh lyckades inte en 600 meter bred skog stoppa tsunamin 2004 utan träden bröts sönder och sveptes bort.
”Skogens effektivitet kan dock minska med större tsunamivågor på grund av att träd kan brytas av”, står det i studien.
Det påståendet får medhåll av Patrik Rönnbäck, professor i hållbar utveckling vid Uppsala universitet. Året efter tsunamin 2004 var han på ett FN-uppdrag för Sida i södra och sydöstra Asien i de flesta av länderna som hade drabbats hårdast.
– Under en så kraftig jordbävning som det var på juldagen 2004 så har du en enorm våg som slår in mot kusterna och då kan inte mangroven skydda mot allt det här. Utan mangroven slås sönder den också, säger han.
Kan minska skadorna
Samtidigt anser han att mangroven ändå kan ha minskat skadorna vid tsunamin år 2004.
– Vad som händer är att mangrove bromsar och bryter energin i vattnet som gör att vattnet inte går lika långt in på land. Du får inte lika stora översvämningar, den slår inte ut odlingsmarker, infrastruktur, bebyggelse och byar längre in. Det råder det ingen tvekan om, säger han och hänvisar bland annat till en studie i den väletablerade vetenskapliga tidskriften PNAS som tar upp att mangroveskogar hjälpte mot effekterna av en cyklon i den indiska delstaten Orissa och där det också nämns att skogen är effektiv mot tsunamis.
Även Isaac Santos, professor vid Göteborgs universitet och expert på mangroveskogar, anser att det är allmänt känt att mangroveskogar skyddar mot tsunamis.
– Ja, mangrove är välkänt för att mildra effekterna av tsunamis och alla typer av stormar samt havsnivåhöjningen. Mangrove fungerar som naturliga barriärer som bromsar vågorna innan de träffar infrastrukturen på land, säger han.
Huruvida fler liv hade kunnats räddats 2004 om mer mangroveskog bevarats kan han inte svara på. Detta eftersom vågen var olika kraftfull på olika platser, och områdena i sig hade olika förutsättningar.
Men Isaac Santos tror att i de områden i exempelvis Indonesien och Thailand där mangroveskogar hade skövlats för att skapa stränder eller räkodlingar så hade troligtvis fler liv räddats lokalt om skogarna hade funnits kvar.
FN-organet UNDRR uppger också att tsunamis kan begränsa skadorna från tsunamins. Enligt dem kan bälten av mangroveskog som är flera hundra meter breda begränsa tsunamins höjd med 5-30 procent.
”Oklart forskningsläge”
Det finns dock vetenskapsmän som varnar för att forskningsläget fortfarande är oklart när det gäller huruvida mangroven skyddar mot tsunamis.
— Bevisen för mangrovens roll som skydd mot tsunamier är mycket blandade och baseras på korrelationer eller labbexperiment, säger forskaren Daniel Friess, kustgeograf och biträdande direktör vid National University of Singapores Centre for Nature-based Climate Solutions, i en artikel från 2021 på UNDRR:s hemsida.
— Många studier motbevisar tidigare påståenden om deras fördelar.
På SMHI säger Sam Fredriksson, fysisk oceanograf och enhetschef för den oceanografiska forskningsenheten i ett mejl till Syre:
”Mangrovens eventuella betydelse behöver sättas in i ett större sammanhang där andra åtgärder såsom early warning systems och en allmän medvetenhet om vad som behöver göras vid en eventuell tsunami samt fasta strukturer i form av murar och korallrev öar med mera bör lyftas fram parallellt”.
Fler sorters skydd
FN-organet UNDRR betonar också att mangroven inte ensamt kan skydda mot tsunamis. Andra åtgärder som länder rekommenderas att införa är exempelvis varningssystem för jordbävningar i havet, ha evakueringsplaner och att utbilda människor om tsunamis. På vissa av organet sidor nämns inte mangrove som skydd alls, utan det är snarare fokus på varningssystem.
Enligt en annan studie är kan det också vara bra att bygga diken. I en simulering som byggde på en tsunami som skedde 2011 i Japan minskade dödstalen med som mest 54 procent om en kustnära skog hade funnits. I fall ett dike hade byggts på platsen hade det och skogen tillsammans kunnat minska dödstalen till som mest 97 procent, enligt en studie som publicerats i International Journal of Disaster Risk Reduction.
Patrik Rönnbäck bemöter Daniel Friess påstående med att det säger sig självt att mangroven saktar ned vågen, även om han inte själv har beforskat detta.
– Om det kommer en kraftfull vattenmassa och du har strukturer som vattenmassan möter så bromsas den, men exakt i vilken omfattning är en annan diskussion.
Det skyddar mot tsunamis
Varningssystem som talar om när en jordbävning skett i havet.
Att människor förstår vad en tsunami är, hur den utvecklas och dess påverkan på kusten.
Kartor över farliga områden, inklusive tydligt angivna skyddsrum och säkra områden.
Förstärkta byggnader, och att bostäder och andra byggnader inte ligger nära stranden.
Skydda viktig infrastruktur som skolor och sjukhus, vägar, hamnar, kraftverk och banker, och bygg dessa på högre höjd om möjligt.
Sätt upp vallar och strukturer som kan byggas längs strandlinjen för att skydda stranden från stormvågor.
Se till att naturliga barriärer – sanddyner, mangrove och korallrev – bevaras.
Involvera kunskaperna från ursprungsbefolkningen i skyddsplanerna mot tsunamier.
Utbilda lokalbefolkningen och turister om risker för tsunamis och integrera kunskap om tsunamis i skolornas läroplaner.
Placera skyltar för tsunamievakuering längs vägarna som tydligt anger vägen till högre mark.
FN-organet UNDRR varnar för att barriäröar inte minskar effekten av tsunamis utan snarare förvärrar dem, då de gör att vågen blir högre och får starkare kraft när den slår ned på ön.
UNDRR, preventionweb.net/knowledge-base/hazards/tsunami