Elpriserna har återigen rusat den senaste tiden – och skillnaderna i pris är stor mellan olika delar av Sverige. Enligt energiminister Ebba Busch är den främsta faktorn till de höga priserna att vi har lagt ner kärnkraftsreaktorer – men hur mycket sanning ligger det i det påståendet?
Elprisområden
Sverige är uppdelat i fyra olika prisområden. Den senaste tiden har skillnaden i pris inom de olika områdena stundtals varit enorm. I torsdags förra veckan var till exempel dygnsmedelspriset i elprisområde 1, längst norrut, 11,01 öre per kilowattimme medan priset i område 4, längst söderut, var 357,46 öre per kilowattimme – alltså drygt 32 gånger högre. För de som betalar timpris blir skillnaderna, under vissa delar av dygnet, ännu större.
Anledningen till att priserna är lägre i norra Sverige handlar delvis om att det är där som den mesta av den svenska elen produceras samtidigt som efterfrågan är lägre eftersom det bor färre människor i norr. I södra Sverige är däremot produktionen lägre men efterfrågan högre.
Men så här har det sett ut åtminstone sedan 2011 – då Sverige delades in i fyra elprisområden – och jämför man de senaste månaderna med motsvarande period förra året så ser man att priserna mellan de olika områdena var betydligt jämnare då – så det kan inte vara hela förklaringen.
Handel med övriga Europa
En viktig del i det hela är att den svenska elmarknaden hänger ihop med övriga Europas. När vi producerar ett överskott av el exporterar vi till andra länder och vice versa. Priserna på elen som vi köper och säljer sätts på elhandelsbörsen Nord Pool som är gemensam för hela Norden. När andra länder har effektbrist i sina elnät så höjs priserna där, det innebär i sin tur att Sverige kan exportera el producerad till en lägre kostnad eftersom vi inte har någon effektbrist. Det här gör också att elkonsumenterna i södra Sverige får elpriser som styrs mer av de kontinentala priserna, medan hushåll i norra Sverige har priser som styrs mer av vår egna tillgång till vind- och vattenkraft.
2019 införde dessutom EU en ny elmarknadsförordning som kräver att alla systemoperatörerna i alla EU-länder måste lämna minst 70 procent av transmissionskapaciteten till den euroepiska elmarknaden. Det ha gjort av vi exporterar mer el utomlands nu än tidigare, men det har också troligtvis bidragit till att priserna i Sverige har blivit högre, enligt energianalytikern Bengt Ekenstierna.
En viktig förklaring till att elpriserna varit så höga under några dagar den senaste tiden är också att det har varit i princip vindstilla i Tyskland som är en stor producent av vindkraft. Det innebär att vi har fått exportera väldigt mycket el och att priserna i Sverige har drivits upp.
Ytterligare något som påverkar elpriserna i Sverige är att vi har en förhållandevis hög elskatt. Enligt ekonomijournalisten Andreas Cervenka så har elskatten stigit 4,5 gånger från 12 öre per kWh till 53,50 öre sedan avregleringen 1996. Det innebär att staten nästa år beräknas dra in 35 miljarder i elskatt, vilket till exempel kan jämföras med de 4,4 miljarder som kommer in på bensinskatten.
Även elbolagen gör stora vinster när vi exporterar mycket. Enligt Björn Kjellström, professor emeritus i energivetenskap vid Luleå universitet, så har intäkterna till elmarknadens aktörer från elområde 3 och 4 överstigit produktionskostnaderna med minst 664 miljoner kronor under de dagar som elen varit som dyrast. Kjellström menar att vinsten inte nödvändigtvis måste vara oskälig utan att den kan behövas för att täcka utgifterna när elpriserna är lägre än produktionskostnaderna. Däremot efterfrågar han en elprisreform som både leder till att producenterna kan räkna med en rimlig vinstmarginal och att användarna får så låga kostnader som möjligt.
Kärnkraft och energieffektivitet
Hur var det med kärnkraften då? Regeringen och energiminister Ebba Busch hävdar ofta att det är på grund av att Sverige har lagt ner kärnkraft som priserna har pressats upp. Det är givetvis sant att Sverige skulle kunna producera mer el om vi hade fler kärnkraftverk (eller andra energikällor), men så som elmarknaden ser ut i dag skulle det också göra att vi skulle få exportera mer när produktionen är låg i andra länder. Trots att vi har lagt ner flera reaktorer producerar vi fortfarande betydligt mer än vi konsumerar. Det är alltså inte säkert att mer kärnkraft nödvändigtvis hade lett till väsentligt lägre priser i den nuvarande situationen.
Ett annat sätt att sänka priserna är att öka energieffektiviteten inom industrin och att minska elförbrukningen totalt. Men eftersom vi är sammanbundna med den övriga europeiska elmarknaden skulle det krävas att det inte bara skedde i Sverige utan i hela Europa. Det skulle dessutom inte bara vara en vinst för plånboken utan också för klimatet.
