Åklagaren yrkar på att Marine Le Pen, ledare för det franska högerextrema partiet Nationell Samling, döms till fem års fängelse och fem års förbud mot att inneha offentliga ämbeten. Nyligen avslutades rättegången mot Le Pen och 24 andra partianställda och före detta parlamentariker som anklagas för att ha förskingrat EU-medel.
Domarna i målet mot Marine Le Pen väntas i början av 2025. Om Le Pen döms och domen får omedelbar verkan, skulle det bli ett hårt slag för hennes politiska karriär. Ett omedelbart verkställande av förbudet mot offentliga ämbeten, skulle innebära att Le Pen inte kan ställa upp i valet, även om hon överklagar domen, rapporterar The Guardian.
Le Pen anklagas för falska anställningar där EU-medel, som var avsedda för parlamentariskt arbete, istället ska ha finansierat partiverksamhet i Frankrike. Anklagelserna sträcker sig över perioden 2004 till 2016 och omfattar bland annat kontrakt för parlamentsassistenter. Europaparlamentet har uppskattat att 3 miljoner euro gått förlorade i systemet. Nationell samling har återbetalat 1 miljon av det. Partiet förnekar samtidigt all skuld och hävdar att återbetalningen inte är ett erkännande av oegentligheter.
Utöver fängelsestraffet föreslår åklagaren böter på 300 000 euro. En del av fängelsestraffet, två år, föreslås som ”omvandlingsbart”, vilket innebär att det kan innebära villkorlig frigivning.
Åklagaren sa i sin plädering att lagen ska gälla lika för alla och att domen skulle förhindra de åtalade från att ställa upp i framtida val. Le Pen, som satt på första raden bland de åtalade, försvarade sig genom att anklaga rättsväsendet för att försöka hindra väljarna från att rösta på henne. Hon har konsekvent nekat till att ha begått några brott och hävdade att hon inte haft några minnesbilder av hur hennes assistenter valdes eller vad deras uppgifter innebar.
Politisk turbulens
Samtidigt råder politisk turbulens i Frankrike efter misstroendeförklaringen mot regeringen. Sedan slutet av november har Marine Le Pen, satt press på premiärminister Michel Barniers regering och Le Pen har lyckats driva igenom flera förändringar, bland annat slopade elskatter och en reform av det medicinska stödet för migranter.
Ändå meddelade hon den 2 december att hennes 124 ledamöter skulle stödja de två misstroendeförslagen i nationalförsamlingen – både ett från hennes eget parti och ett från vänstern.
President Emmanuel Macron måste nu utse en ny premiärminister, men att hitta en kandidat som kan få stöd från både vänstern och extremhögern framstår som osannolikt.
En budget måste godkännas före den 21 december, annars kan regeringen tillfälligt lösa situationen med en lag som gör det möjligt att fortsätta samla in skatter och betala löner, men med utgifterna begränsade till 2024 års nivåer.
