Färgglada plasttrådar som lossnat från utländska fiskefartyg sköljs upp på västkustens stränder. Nu hoppas Havs- och vattenmyndigheten att plastföroreningar från fiskeredskap ska omfattas av det globala plastavtal som ska börja slutförhandlas på måndag.
En skruvkork eller ett sugrör kanske är den första bilden vår hjärna projicerar när vi hör om plast i våra hav. Av goda skäl – engångsplast utgör runt hälften av det marina plastskräpet. Men som god tvåa kvalar fiskerelaterade skräpföremål in, då det utgör nästan en tredjedel av det totala skräpet. Johanna Eriksson från Havs- och vattenmyndigheten är nu i Busan, Sydkorea för att bland annat arbeta för att den kategorin av plastföroreningar inte lämnas utanför det globala plastavtal som nu ska slutförhandlas.
– Fiskeredskap är speciella på det sättet att de används direkt i den marina miljön och är tillverkade för att fånga vattenlevande djur. Utifrån deras egenskaper blir det också extra farligt när de blir kvar i den marina miljön och innebär en större negativ påverkan jämfört med många andra plastprodukter, säger hon.
Globalt plastavtal
Under måndagen börjar slutförhandlingarna för det globala plastavtal som ska tackla de runt 11 miljoner ton plast som varje år hamnar i världshavet. Fyra förhandlingsrundor har redan ägt rum och en sista kommer att äga rum mellan den 25 november och 1 december i den sydkoreanska staden Busan. Uppdraget att förhandla fram avtalet gavs av FN:s miljöförsamling 2022, som angav att målet med avtalet ska vara att få stopp på plastföroreningarna.
UNEPVill se åtgärder
Inkluderas det i avtalet skulle det kunna resultera till exempel i krav på design som gör redskapen lättare att återvinna eller reparera. Det skulle även kunna innebära att redskapen designas om för att minska risken för att vissa delar förloras eller att dessa delar ersätts med alternativa material.
– Vad är det för typ av plaster som finns med i fiskeredskapet? Vilka krav behöver ställas för att underlätta återanvändning och återvinning? Hur kan vi minimera förlusterna av hela eller delar av fiskeredskap? Vilka krav kan ställas om man har förlorat ett fiskeredskap? Åtgärder som adresserar den typen av frågeställningar skulle vi vilja se i avtalet.
”Finns positiva erfarenheter”
Johanna Eriksson lyfter en rest från ett fiskredskap som ofta påträffas på västkusten – dolly ropes. De används inte i Sverige men fästs på så kallade bomtrålare, ett redskap som används av flera länder runt Nordsjön, till exempel i Nederländerna, Tyskland och Belgien. På så sätt skyddas bommen. Men den marina miljön blir lidande, konstaterar hon.
– De slits mot havsbotten och lossnar men ersätter man det med ett annat material eller, ännu bättre, designar om redskapet så kan det bidra till minskade mängder plastskräp i den marina miljön. Frivilliga initiativ har redan börjat fasa ut plasttrådarna, så det finns positiva erfarenheter att bygga på.
